facebooktwittermail

Gårdsstöden stora tvisteämnet i EU

Fördelningen av gårdsstöden är den största stötestenen när EU:s medlemsländer försöker enas om framtidens jordbrukspolitik.

På torsdag träffas EU:s jordbruksministrar för att bland annat diskutera jordbrukspolitiken efter 2013.

Ordförandelandet Ungerns jordbruksminister Sàndor Fazekas hoppas på att ha en så kallad rådsslutsats i ämnet när mötet är över.
En sådan skulle skicka en tydlig signal till EU-kommissionen om vad medlemsländerna vill se i ett kommande lagförslag, men det kräver att samtliga 27 länder skriver under.

Att hitta formuleringar som gör alla nöjda utan att det slutgiltiga dokumentet blir så urvattnat att det inte säger något mer än att ministerrådet gillar jordbruk är ingen lätt uppgift.

Tvisteämnena


Till de största tvisteämnena hör fördelningen av gårdsstöd mellan medlemsländerna. Att det rådande systemet är fel är man i och för sig överens om. Men vad som i framtiden ska utgöra grunden för gårdsstödens storlek, och hur snabbt det nya systemet ska fasas in, råder det mycket delade meningar om.

Går inte hem i Sverige


En formulering som inte går hem hos Sverige är en uppmaning till EU-kommissionen att undersöka om de åtgärder som föreslagits för att stärka mjölkproducenternas position gentemot mejerierna kan överföras även på andra produktionsgrenar. Sådana förslag är konkurrensstörande nog på ett område, anser Alliansregeringen.

Marknadsorienterad


Störst enighet verkar det råda om att ett tak för gårdsstödet är en dålig idé. Där sällar sig även Sverige till majoriteten.
I den, i skrivande stund, senaste versionen av Ungerns förslag till rådsslutsatser syns påverkan från mer marknadsliberala medlemsländer.

Meningar om att jordbrukspolitiken måste bli mer marknadsorienterad och inte får snedvrida den fria konkurrensen har lagts in. Det återstår att se om det räcker för att de reformhungrigare medlemmarna ska svälja formuleringar om vikten av fortsatt kopplade stöd och frånvaron av ställningstaganden för en mindre budget.

Kan vara vassare


Om medlemsländerna inte kommer överens kan Ungern presentera ordförandeslutsatser för EU-kommissionen i stället för rådsslutsatser. Ordförandeslutsatser kan vara vassare, med tydliga avsändare från de länder som håller med.

I vilket fall får EU-kommissionen en bild av var medlemsnationerna står och hur långt de kan tänka sig att kompromissa. Sara Johansson