facebooktwittermail d

Ny forskning: Gårdar med kor lagrar in mest kol i marken

Mängden markkol skiljer sig åt beroende på produktion. Kolförrådet i jordbruksmarken är störst på mjölkgårdar.  

Det visar ny forskning från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. 

Vall och skog utanför Örebro i augusti 2019.
Markens eget kolförråd påverkar jordhälsan och anses vara en viktig pusselbit för att minska klimatförändringarna. FOTO: ULF ARONSSON

Det finns mycket mer kol i marken än vad som finns i vegetationen och atmosfären tillsammans. 

Därför kan olika odlingsåtgärder som höjer kolförrådet i marken fungera som en effektiv kolsänka och minska mängden koldioxid i luften. 

Nu visar en ny studie från SLU att det är stora skillnader i kolinlagringen i jordbruksmark beroende på vad lantbruken producerar. 

Forskarna har studerat och bland annat tagit jordprover hos gårdar med mjölkproduktion respektive nötuppfödning, spannmålsodling och grisproduktion (se faktaruta) och räknat på kolinlagringen över tid. 

Studien visar att kolhalten ökar på alla gårdstyper i genomsnitt, men att det är på mjölkgårdar som kolinlagringen är störst.

– Uppgången var signifikant under de senaste tio åren, berättade Katharina Meurer, forskare vid SLU under ett föredrag på Uddevallakonferensen i januari.