facebooktwittermail d

Gårdar utreds efter flera fall av ehec

Två gårdar i Blekinge utreds som möjliga smittokällor efter att flera personer insjuknat i en ehec-infektion. Maria Lundh på Jordbruksverket ger råd om hur du motverkar smittor i din djurbesättning.

Bilden är en genrebild och har inget med händelsen att göra. Arkivbild.
Bilden är en genrebild och har inget med händelsen att göra. Arkivbild. FOTO: MOSTPHOTOS.

Fyra personer i Blekinge län har insjuknat i en Ehec-infektion, vilket Sydöstran var först med att rapportera om. Två gårdar i länet utreds som möjliga smittkällor. Maria Lundh är smittskyddshandläggare på Jordbruksverket och har varit med och fattat beslut om provtagning i en av djurbesättningarna.

– Vid fall av ehec på människa gör smittskyddsläkaren en smittspårning. Om det framkommer misstanke om koppling till någon särskild djurbesättning, till exempel om personen har varit på besök på en lantgård eller druckit opastöriserad mjölk från en viss gård, då skickas signaler till länsveterinären som sedan vidarebefordrar misstanken till oss. Sedan bedömer vi, i samråd med bland annat Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) om vi ska besluta om provtagning, säger hon till ATL.

Olika typer av ehec-bakterier

I nuläget väntar hon på provsvaren och betonar att det inte är självklart att de misstänkta gårdarna bär på smittan.

– Det finns så många olika typer av ehec-bakterier så först måste man se om det överhuvudtaget odlas fram ehec från besättningen och sedan ska man se om det matchar med den sjuka människan. Först då har man en tydlig koppling.

Vad händer om det finns en koppling?

– Då går Jordbruksverket in och ger skriftliga rekommendationer om hur man kan motverka smittspridning och skapa förutsättningar så att det ska läka ut. En veterinär kommer också ut och går igenom rekommendationerna på plats. Sen så följer man upp med upprepad provtagning.

Rekommendationerna rör sig bland annat om att hålla en god hygien kring djuren och ett bra biosäkerhetstänk även inom besättningen. Ett generellt råd för att undvika att få in oönskade smittämnen i din besättning är också att ha så få djurkontakter med andra besättningar som möjligt.

Barn och äldre utsatta

En viktig åtgärd för att förebygga smittospridning mellan djur och människor, när man hanterar djuren är att tvätta händerna med tvål och vatten samt handdesinfektion. För alla djurhållare finns också krav på att erbjuda möjlighet till grundlig handtvätt samt att uppmana de som vistas i anläggningen att tvätta händerna både före och efter djurkontakt eller vistelse i anläggningen.

Framför allt är risken stor för sjukdom när småbarn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar kommer i kontakt med Ehec-bakterien. Maria Lundh betonar att vara noga med hygienen när småbarn eller äldre besöker en gård och se till att barn i förskoleålder får hjälp att tvätta händerna och att de inte stoppar in nappar som ramlat på golvet. Hon avråder också från att dricka opastöriserad mjölk.

– En annan åtgärd för att motverka smittspridning via livsmedel är att vara noga med att djuren är rena när de skickas till slakt. Dessa rekommendationer gäller inte specifikt bara för att skydda från ehec utan även för andra smittämnen.

Att inte bada i anslutning till betande djur är också en rekommendation.

Allmänna hygienregler för djurhållare

• Du har en skyldighet att minska risken för spridning av smittämnen som kan överföras mellan djur och människor (så kallade zoonoser).

• Personer som vistas i din djuranläggning måste ha möjlighet att tvätta händerna med flytande tvål, varmt och kallt vatten före och efter kontakt med djur. Handdesinfektionsmedel ska också finnas tillgängligt.

• Om du har livsmedelsproducerande djur i primärproduktion och är livsmedelsföretagare som omfattas av livsmedelslagstiftningen måste personer som kommer in i din djurbesättning använda skyddskläder och skoskydd.

• Om du håller hästdjur eller livsmedelsproducerande djur på ren hobbybasis och inte omfattas av livsmedelslagstiftningen, är du undantagen kravet på skyddskläder/rena kläder och skor.

• Om du är djurhållare i en verksamhet där djur ingår i utbildningssyfte har du ansvar för att informera om vilka smittskyddsförebyggande åtgärder som finns på anläggningen. Informationen som ska ges är hygienrutin för handtvätt och användning av skyddskläder/skor för alla elever och personal.

• Om du är djurhållare med verksamhet där djur ingår i dag- och dagliga verksamheter (exempelvis grön omsorg och grön rehabilitering) har du samma ansvar som utbildningsverksamheter för att informera alla deltagare om smittskyddsförebyggande åtgärder.

Källa: Jordbruksverket.

Detta är Enterohemorragisk E. coli-infektion (Ehec)

En ehec-infektion är en zoonos, vilket innebär att den kan smitta mellan djur och människor. Nötkreatur är den huvudsakliga reservoaren för bakterierna.

Ehec-infektion är vanligast hos små barn, men förkommer i alla åldersgrupper. Infektionen kan ge allt ifrån milda symptom till blodig diarré samt leda till njursvikt på grund av så kallat hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS).

Oftast smittas människor via råa, otillräckligt tillagade eller opastöriserade livsmedel eller vatten, som är förorenade av bakterien. Smittan kan också spridas via kontakt med djur som bär bakterierna eller kontakt med deras gödsel samt bad i där bakterierna förorenat vatten. Smitta mellan personer förekommer.

Under sommaren 2018 inträffade ett av Sveriges största utbrott av ehec O157, klad 8, en typ som är känd för att kunna orsaka allvarlig sjukdom. Totalt hade 116 personer mikrobiologisk eller epidemiologisk koppling till utbrottet, 14 drabbades av HUS. Smittkällan kunde inte fastställas men då personer insjuknade i olika delar av landet var det sannolikt en livsmedelsburen smitta.

Källa: Folkhälsomyndigheten.