Birgitta Sennerdal

1668424436815.jpeg

Sverige har en lång historia av att inventera landskapet och som ett resultat av arbetet finns kartor ända från 1600-talet. Numera är kartorna tillgängliga digitalt och gratis hos Lantmäteriet och kan vara av praktisk nytta för dagens skogsägare. I kartorna och andra dokument finns nämligen ofta information om vilka fastigheter som får använda gemensamma tillgångar.– Det gemensamma kunde vara linsänkesplatser, lertag, grustag, vägar och vatten. En del av det är kanske inte lika aktuellt idag, men vägar och gemensamma platser vid vatten är det definitivt, säger Lena Norberg som är lantmätare och produktutvecklare för historiska kartor på Lantmäteriet i Gävle.

Lena Norberg, lantmätare och produktutvecklare för historiska kartor på Lantmäteriet i Gävle.

1668432231183.jpeg

Det är viktigt att veta vem som har rätt till vad i skogen, men kunskap kan ha försvunnit under årens gång.– Båtplatser och vägar är sådant som kan vara en källa till diskussion. Jag är själv skogsägare och tycker det är mäktigt att gamla dokument kan hjälpa till att lösa konflikter idag, säger hon och förklarar att det är särskilt kartor från Laga skifte och Storskiftet som kan innehålla viktig information.Om tillgången till det gemensamma inte aktivt tagits bort i en ny förrättning så gäller fortfarande det som bestämdes vid skiftesreformerna. Ingenting försvinner bara för att åren har gått.– I vissa fall kan det ha upphört om det inte längre fanns behov av en användning, men då finns en ny förrättning för det. Det kan exempelvis vara i ett område där man byggt sommarstugor, säger Lena Norberg.

1668424442598.jpeg

För att förstå det som förändrades vid skiftesreformerna får vi gå tillbaka några hundra år. Då var åkermarken uppdelad i mindre områden och skogsmarken ägdes ofta gemensamt. I skogen hämtades virke till husbyggen, ved för uppvärmning och djur släpptes på bete. Dagens skogsbruk med odling av träd var inte aktuellt förutom för större skogsägare som också ägde industri.

Men under 1800-talet genomfördes flera skiftesreformer för att marken skulle brukas mer effektivt. Vid reformerna förändrades ägoförhållandena, vilket lade grunden för det som vi idag tänker på som lantbruk respektive skogsbruk.Bönderna i byn hade dock fortfarande behov av att äga vissa saker gemensamt, som exempelvis vägar.Eftersom alla förändringar av en fastighet sker genom en förrättning av en lantmätare finns dokumentation i en akt med kartor och tillhörande handlingar som beskriver hur förrättningen gått till. I dessa akter kan man hitta uppgifter om det som skulle ägas gemensamt. Här finns också uppgifter om råstenar som markerar gränser mellan olika fastigheter. För många av dagens ägare räcker detta, men råstenarna ger förstås inte rågången med koordinater. Den som har behov av att veta exakt var gränsen går får göra en gränsutsättning med hjälp av Lantmäteriet.

1668424429171.jpeg

Laga skifte var den skiftesreform som fick störst genomslag och den innebar en mycket noggrann inventering av stora delar av marken i Sverige. En karta ritades och på denna delades fastigheten in i små områden och beskrevs detaljerat.Ett område på 50 hektar kunde delas in i 500 små områden och beskrivningen var mycket detaljerad, såsom exempelvis: Nr 45: Tuvig äng; Nr 483: Kärr; Nr 573: Bergklippa.Noggrannheten har sin förklaring i att förrättningen måste vara rättssäker då människors möjligheter att försörja sig stod på spel. Uppdelningen av mark kunde inte göras lättvindigt.– Min bedömning är att åker och ängsmarken var det viktigaste när man delade upp, säger Lena Norberg.

Det var inte alltid lätt att komma överens om vilken mark som skulle tillfalla de olika gårdarna. Om det vittnar de protokoll som finns från förrättningarna. Det fanns fall då det blev en låsning.– Då var det till slut lantmätaren tillsammans med två gode män som bestämde och som delade upp områden så att det blev så lika som brukningen före skiftet. Det kanske inte blev lika stora arealer, men den möjliga avkastningen skulle vara densamma, säger Lena Norberg.Efter uppdelningen av marken var det vanligt att bygga stengärdsgårdar för att markera de nya fastigheternas gränser och än idag finns många av dem kvar i landskapet.Om det för vissa skogsägare kan ha stor praktisk betydelse att känna till innehållet i gamla kartor och dokument kan det för andra bara vara ett stort nöje att studera dem.Kanske kan det liknas vid den som köper ett gammalt hus. För den nye ägaren brukar det vara roligt att få se gamla foton på huset, att få se att det en gång fanns en balkong på gaveln eller att trädgården hade en berså.– Man kan använda kartorna för att lära känna sin fastighets historia, säger Rebecca Olsson som är landskapsvetare och antikvarie vid Regionmuseet i Skåne.

1668424422187.jpeg

En småkylig eftermiddag har museet en kurs i ämnet historiska kartor för skogsägare. Arrangemanget sker med hjälp av EU-medel inom Landsbygdsprogrammet i Skogsstyrelsens regi.Rebecca Olsson inleder med att erkänna att hon själv är så fascinerad av historiska kartor att hon kan ägna både arbetstid och fritid åt dem. Efter en halvdag i ämnet är det lätt att förstå varför. Det är verkligen spännande och man kan bli sittande i timmar när man väl börjat, tills nacken är stel och ögonen svider.Rebecca Olssons tips för intresserade skogsägare är att börja så långt tillbaka i tiden som möjligt och sedan följa utvecklingen framåt.1628 bildades Lantmäteriet som fick i uppdrag att upprätta detaljkartor över hela landet. Kartorna från den här tiden kallas äldre geometriska kartor och fungerade som skatteunderlag, vilket betyder att detaljerade uppgifter om utmarken – där dagens skog ofta finns – inte är med på kartorna eftersom denna mark inte beskattades.

Rebecca Olsson på Regionmuseet i Skåne.

1668424447622.jpeg

Yngre geometriska kartor är från slutet av 1600-talet till mitten av 1700-talet. De är inte alltid lätta att tolka och det finns inte någon tydlig riktlinje för exempelvis färger på kartorna. Ett nybörjartips är att börja med att notera åt vilket håll norrpilen visar. Vägnätet kan också hjälpa till vid orienteringen.Kartor från 1800-talet är de så kallade skifteskartorna, de som Lena Norberg på Lantmäteriet påpekar är så viktiga för dagens skogsägare.För att rationalisera brukandet av jorden genomfördes med början 1749 Storskiftet. Därefter genomfördes Enskiftet parallellt med Storskiftet i början av 1800-talet.1827 kom förordningen om Laga skifte och byggde på de erfarenheter som man fått från tidigare skiftesreformer. Nu blev det också en tydligare styrning av vilka dokument som skulle upprättas.Det finns vissa undantag i förordningen om Laga skifte, i Dalarnas län fortsatte man att göra storskifte.I områden som nyligen hade koloniserats, framför allt i Norrland, genomfördes med början under 1700-talet så kallade avvittringar. Då bestämdes vilka områden som skulle tillhöra gårdar och byar och vilka områden som skulle vara statens så kallade kronoparker. Många gånger var ett område först tvunget att genomgå en avvittring för att sedan kunna genomgå en skiftesreform.

1673975004432.jpeg

Vid slutet av 1800-talet blev det lättare och enklare att dela en fastighet i så kallad ägostyckning. Sågverksföretagen använde sig av ägostyckning när de ville komma åt skogen på en fastighet. Om en fastighet har bildats genom ägostyckning finns dokument och kartor från denna. Dessa kan också vara av praktisk nytta för dagens skogsägare.Från slutet av 1800-talet finns också militära kartor och Generalstabskartan som togs fram mellan 1860 och 1874 finns för hela landet. Dessa kartor ger inte så väldigt mycket detaljerad information om skogen, men en del. Exempelvis visar kryssliknande symboler var det växte barrskog och runda symboler var lövskogen fanns.Från 1937 började Sverige fotograferas från ovan och flygfotografier användes som grund för de ekonomiska kartorna. Här finns mer nutida kunskap om skogslandskapet att hämta för den som vill veta när exempelvis ett bestånd planterades.Kartorna kombineras med fördel även med fältbesök i skogen då man kan hitta spår av det som kartorna visar.

<h3>Här finns de historiska kartor på Lantmäteriets webb</h3>Gå in på Lantmäteriet.se och klicka på ”Kartor” och vidare på ”Historiska kartor” i menyn och därefter ”Gå till e-tjänst”.Nu finns tre olika sökmöjligheter och tipset är att använda allihop i tur och ordning.1. ”Sök via Min karta” är kanske det enklaste sättet, men ger inte alltid de mest intressanta resultaten.Zooma in ett område i kartan och klicka sedan på ”sök”. Sökresultaten kan bli ganska många.2. ”Sök översiktliga kartor”Börja med ”Vanligt förekommande kartserier” och välj län i rullistan ”Geografiskt område”. Avgränsa inte sökningen mer om du inte vet exakt vad du letar. Sökresultatet blir omfattande, men det finns en beskrivning i listan så du kan välja vad du ska klicka vidare på.I ”Udda kartserier och atlaser över städer från Lantmäteristyrelsens arkiv” hittar man vackra landskapskartor från 1730-talet med landsvägarna inritade.3. ”Sök detaljerade kartor”Välj län och socken eller kommun. Om du vill veta mer om just din fastighet, lägg in ett ortsnamn eller din fastighets namn. Lägg inte in några datum eller ”åtgärd” om du inte vet exakt vad du letar efter.Här dyker de verkliga skatterna upp som kan vara verkligt användbara även idag.När du har klickat in dig på en karta, klicka på ”Ladda ner sidan som TIFF”.

För den som vill börja läsa kartorna är det lättast att börja med områden som man känner igen och det är enklare att börja söka runt byarnas bebyggelse än mitt ute i skogen.För den ovane handlar det om att börja lära sig vad de olika tecknen på kartorna står för och vad orden i det gamla svenska skriftspråket betyder. Läsningen underlättas inte av alla krusiduller och utsmyckningar, men kartorna är väldigt vackra och kan vara riktiga konstverk.– Börja med att lära dig känna igen hur ordet ”skog” stavades och lär dig bokstäverna och stavningen allt eftersom, tipsar Rebecca Olsson.Tillbaka i samtalet med Lena Norberg på Lantmäteriet kvarstår frågan om gamla kartor alltid hjälper till att lösa problem. Finns det fall där de kan ställa till problem för dagens fastighetsägare? Ja, det finns det.Från skiftesreformerna finns exempel på kartor där nya vägar ritats in eftersom bönderna vid lantmäteriförrättningen har sagt att ”här behövs en väg till det här gemensamma området”. Men sedan har vägen aldrig byggts och marken har vuxit igen.– Skogen som växer där vägen var tänkt att dras ägs gemensamt av byfolket. Någon av dem skulle kunna säga att det är dags att anlägga den där vägen och då måste man göra det. Men om vägen inte byggts än så behövs den förmodligen inte, säger Lena Norberg.

<h3>”Min karta” på Lantmäteriets webb</h3>Skriv in kommun och fastighetsbeteckning.Uppe till höger finns en ruta med tre lager av grönt, blått och rött där du kan byta kartlager för att bland annat hitta flygbilder från 1960 och 1975 och se när avverkningar gjorts på fastigheten.Missa inte att skrolla ner till ”Terrängskuggning”. Här syns inte bara höjder i marken utan även stenrösen och stengärdsgårdar.

<h3>Riksantikvarieämbetets webb</h3>Äldre geometriska avmätningar och jordeböcker finns på Riksarkivets webb.I söktjänsten ”Fornsök” kan du hitta alla registrerade fornlämningar. Zooma in i kartan eller skriv in en kommun eller socken.Röda symboler visar fornlämningar och blå visar övriga kulturhistoriska lämningar.Många lämningar är dock oregistrerade, så tro inte att du inte har några lämningar bara för att du inte hittar dem här.

<h3>Här kan du lära dig mer</h3>Utbildningsradion och Lantmäteriet har gjort filmer som bland annat handlar om historiska kartor och dessa filmer publicerades nyligen på Lantmäteriets sajt.Gå in på lantmateriet.se, skrolla ner till ”se filmerna från UR om Lantmäteriets historia, olika funktioner och verksamheter” och klicka på ”Läs mer”.Det finns femton filmer och särskilt en av dem handlar om historiska kartor. I denna medverkar Lena Norberg från Lantmäteriet. Filmen med titeln ”1628 till idag” rekommenderas också för den vetgirige.

<h3>Gamla fotografier</h3>På kringla.nu finns gamla foton och digitala fotoarkiv finns också hos länsmuseerna.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/anders-och-johannes-eriksson-i-hyssna-begransas-av-vagtvist">Vägtvist stoppar deras skogsbruk</a><a href="https://www.atl.nu/vagkonflikter-skapar-stora-bekymmer">Vägkonflikter vanligare än man tror</a><a href="https://www.atl.nu/radet-se-till-att-fa-ett-tydligt-servitut-for-vagen">Rådet: Ordna ett tydligt servitut</a>

Vid skiftesreformerna inventerades stora delar av marken i Sverige. Då bestämdes också hur vägar och vatten gemensamt skulle få användas av markägare. Allt finns bevarat hos Lantmäteriet och kan vara en rik källa till kunskap och information även för dagens markägare.&nbsp;

Kan gamla dokument hjälpa till att lösa konflikter mellan markägare? ATL har grävt i Lantmäteriets kartskatt.

Gamla kartor kan lösa tvister 

Skog

Kan gamla dokument hjälpa till att lösa konflikter mellan markägare? ATL har tagit hjälp av Lantmäteriet i Gävle och Regionmuseet i Skåne.