Malin Eborn

Lars-Johan Merin med hund. Röd lada i bakgrunden.

1690883473180.jpeg

Det här reportaget har tidigare publicerats i <a href="https://www.lantmannen.nu/">tidningen Lantmannen</a> 3-2023.

Det är dagen efter Sveriges Frö- och Oljeväxtodlares stämma i Hässleholm och Lars-Johan Merin är märkbart tagen av alla fina tacktal som hölls när han efter åtta år som ordförande för föreningen väljer att lämna sin post. Något som överraskade många även om föreningens valberedning vetat om detta sedan över ett år tillbaka.

– Jag ville köra full fart in i kaklet, säger han i köket i den gula sekelskiftesvillan på Oppegården utanför Fellingsbro i Örebro län.De senaste åren har Sveriges Frö- och Oljeväxtodlares kritik mot betalningen och villkoren för vallfröodling i Sverige varit tuff. Bakgrunden var en branschöverenskommelse som innebar högre kostnader i odlarled för analys och rensning i utbyte mot ett högre grundpris.– Men marknadsledaren har varit för svag på betalningssidan för länge nu, säger Lars-Johan Merin.

1690883444790.jpeg

Det kan skilja upp till 1 500 kronor i betalning per hektar mellan marknadsledare och andra uppköpare på marknaden. Med en areal på 20 hektar blir det 30 000 kronor per år, påpekar han. Samtidigt märks ett ökat odlingsintresse och arealen fröodling i Sverige har stigit de senaste åren till över 19 000 hektar. Föreningens projekt ”Vallfrö 10 000” som resulterat i högre skördar kan vara en bidragande orsak till att fler vill odla grödorna, tror han. Andra orsaker är att fröodlingen ger en jämnare arbetsfördelning under året på en spannmålsgård. Samtidigt blir det svårare att nå fram med kritiken att priserna måste höjas när många vill odla frögrödor.– Det är med delad glädje jag ser att odlingen ökar eftersom kalkylen egentligen är för dålig, säger han.Fröodling har en lång tradition på Oppegården och Lars-Johan tog över en fröodling med timotej efter sin far. Det var också den odlingen som ledde till ett engagemang i Örebro fröodlarförening 1992.– Jag tänkte inte bli någon föreningsmänniska. Min inställning var att vi ska vara företagare och fokusera på den egna gården, säger han.Men riktigt så blev det inte. De senaste trettio åren har han aldrig missat SFOs stämma och 2004 valdes han in i riksstyrelsen. Lars-Johan Merin har en handskriven lapp framför sig där han försökt få med de stora dragen i föreningens arbete under åren. Lyftet av höstrapsskördarna med hjälp av projektet 20/20 är den första punkten på listan.– Då lärde vi oss odla höstraps norr om Tyskland genom att satsa redan på hösten, tanka upp grödan och bekämpa ogräs för att ge grödan de bästa förutsättningarna, säger han.&nbsp; &nbsp;När Lars-Johan Merin sedan själv klev in som ordförande för föreningen 2014 var det med funderingar på hur även vårrapsskördarna kunde lyftas. Medlemmarnas egen inrapportering av skördar visade att genomsnittsskördarna legat på 2 ton per hektar de senaste 15 åren.– Under den tiden hade det kommit många nya, bra sorter. Den skördepotentialen hade vi odlare inte utnyttjat, säger han.

Projektet ”Vårraps 3 000” drogs i gång för att höja skördarna men tajmingen skulle visa sig illa vald eftersom förbudet mot betning med neonikotinoider hann införas innan projektresultaten slutredovisades. Förbudet gjorde det svårt att skydda vårrapsen från jordloppor och bidrog till att vårrapsarealen rasade från 50 000 hektar till drygt 4 000 hektar på två år. Bakgrunden till förbudet var risken att pollinerare som vilda bin och honungsbin påverkas negativt av betningen. Men hos kollegorna i Finland gavs dispens för användningen, i god tid innan vårbruket drog igång, något som Lars-Johan Merin och kollegan Albin Gunnarsson på SFO tog intryck av. Men när SFO skickade in dispensansökan till Kemikalieinspektionen i Sverige gick det inte lika enkelt.– Det var en otroligt polariserad fråga här. Jag fick till och med hatmejl för att vi tog ställning i frågan, säger han.

1690883468247.jpeg

Dispensansökan avslogs men debatten fortsatte och Lars-Johan Merin blev inbjudan att prata om frågan på Almedalen. Han möttes av lobbyister utklädda till bin med budskapet om att svenskt lantbruk hotade dem. Men efter att ha berättat om sin gård och betydelsen av vårrapsen på seminariet var intresset stort och frågorna många från åhörarna. Besöket i Almedalen mynnade också ut i ett samarbete med Biodlingsföretagarna. Föreningarna, som har ett gemensamt intresse i blommande grödor, har sedan dess alltid ställt ut tillsammans på lantbruksmässor som Borgeby och Brunnby.– Man måste prata med folk. Men det är en brist i samhället att alla står i varsitt hörn och hojtar. Att bli osams är inte farligt, utan ger möjlighet att hitta ett nytt sätt att bli sams igen, säger han.På senare år är verktyget kvävevågen och att svenska rapsodlare får använda tillväxtreglering viktiga milstolpar i SFOs arbete, tillägger han.Lars-Johan Merin och hans fru Elisabeth Merin tog över Oppegården som tredje generation 1989. Arealen har utökats efterhand och de knappt 700 hektar som i dag brukas består av lerjordar med runt 60 procents lerhalt.– Nu har det blivit modernt att prata om jordhälsa. Men om vi inte brukar det här på rätt sätt blir det ingenting. Däremot finns det en enorm potential om man bär sig vettigt åt, säger han.Markerna har inte plöjts på tre decennier. Man jobbar med fasta körspår, kompletteringsdikar mellan befintliga grenledningar och kalkar regelbundet för att öka pH-värdet. En annan viktig princip är att tillföra organisk gödsel även om det inte finns egen djurhållning på gården. Sedan grisuppfödningen las ner för 15 år sedan har detta skett genom att köpa in stallgödsel eller certifierat slam. Marknadstänk och att anpassa produktionen efter vad som är lönsamt är ännu en ledstjärna för företaget. Exempelvis drivs en mindre del av arealen ekologiskt eftersom marknaden för några år sedan efterfrågade mer ekologiskt ängsvingelfrö.– Det var ett tydligt behov. Vi har alltid fokuserat på det vi kan få bäst villkor och betalt för, säger han.Men nu har marknaden svängt, och det finns i stället efterfrågan på konventionellt hybridrapsutsäde som delvis får ersätta den ekologiska vallfröodlingen på gården. Här odlas också frögrödorna timotej och engelskt rajgräs samt grynhavre, maltkorn, höstraps och höstvete. Skörden torkas och lagras in på gården. Både när det gäller spannmålsförsäljning och köp av insatsvaror tas konsekvent flera offerter in för att få det bästa erbjudet. Under många år har Oppegården haft ett handelsbolag ihop med andra gårdar där de just samordnat affärerna för att få storleksfördelar på marknaden. Men nu ligger verksamheten nere då det pågår generationsskifte på flera gårdar. Även på Oppegården har man tagit ett första steg mot detta.

1690883451566.jpeg

Merins två barn har valt andra yrkeskarriärer och är inte intresserade av att ta över gården.– Jag har alltid sagt att jag bara är tredje generationen här och säljer gården om barnen inte vill driva vidare den, säger han.Men när frågan väl blev verklighet kändes det inte rätt.– Det bästa man kan ha är jord och skog. Dessutom trivs vi väldigt bra på platsen där jorden och skogen ligger, säger han.Som ett första steg i generationsskiftet av driften har Lars-Johan Merin bildat ett aktiebolag ihop med svågern och systersonen som driver lantbruk på en gård i närheten. Lantbruken har samarbetat under flera decennier, äger mycket maskiner ihop och hjälps i praktiken åt med mycket arbete. Planen är att bolaget gradvis ska ta över driften och arrendera marken. Lars-Johan Merin känner sig också trygg med att lämna över ordförandeskapet till Kristina Forsberg som suttit i SFOs styrelse i fem år och varit ordförande för Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare. Hon blir föreningens första kvinnliga ordförande.–&nbsp;Att hon är kvinna är en ickefråga, hon är den bästa för det här uppdraget och är mycket bättre än jag på många frågor, säger han.

<h3>Mer läsning</h3><a href="https://www.atl.nu/odlar-solrosor-till-forman-for-cancerfonden">Odlar solrosor till förmån för Cancerfonden</a><a href="https://www.atl.nu/vaderstads-vd-i-stor-intervju">Väderstads vd i stor intervju</a><a href="https://www.atl.nu/de-har-byggt-en-ko-i-tra">De har byggt en ko i trä</a>

Lars-Johan Merin har gjort sig känd som en frispråkig ledare för Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Nu tar han ett steg åt sidan både inom föreningen och på hemmaplan.&nbsp; &nbsp;

Lars-Johan Merin tar ett steg åt sidan både inom föreningen och på hemmaplan.