En viktig anledning till att den belgiska regionen Vallonien obstruerat mot CETA har sin grund i oron för att hormonbehandlat nötkött ska flöda in i EU på grund av avtalet.
Frihandeln gynnar lantbruket i längden
Frihandelsavtal som det nu aktuella CETA-avtalet mellan EU och Kanada visar hur viktigt jordbruket och livsmedelsindustrin är i handeln mellan länder.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Greger Ekman
EU-kommissionen hävdar bestämt att det inte kommer att ske. Detta på goda grunder då kanadensiskt nötkött däribland 3 000 ton bisonkött) ska följa de europeiska reglerna när det gäller hormonbehandlingar. Miljöorganisationerna å sin sida menar lite överdrivet att djuren i Kanada kommer att födas upp på en kost bestående av antibiotika, GMO-foder och köttmjöl, vilket inte är tillåtet i EU.
Hur ska man förhålla sig till ett sådant problem? Ger utfodring med köttmjöl en så mycket högre tillväxt att kanadensisk biff kan konkurrera ut biff från Frankrike? Kommer EUs konsumenter bry sig, eller kommer de att köpa den billigaste produkten?
Handelsfrågorna är otrolig komplexa och svåröverskådliga och jordbruksfrågorna har dessutom en stark moralisk komponent som är viktig för allmänheten: miljö och djurskydd. Hur djuren har det i Kanada är viktigt i EU, på samma sätt det bristande djurskyddet och antibiotikaanvändningen i andra EU-länder är viktiga frågor för oss i Sverige. Och svenska djuruppfödare har verkligen fått känna på konkurrensen från länder inom EU med mindre strikt miljöskydd.
Stötestenen för frihandeln inom EU såväl som mellan EU och Kanada handlar om handel på lika, eller i alla fall liknande villkor. Man kan och bör man se till att producenterna inom ett frihandelsområde spelar med jämförbara spelregler.
CETA är ett betydelsefullt avtal som också rör andra saker än jordbruk. Totalt försvinner 98 procent av tullarna mellan EU och Kanada i olika steg. För jordbrukets del rör det sig om 91,7 procent efter sju år. Det innebär att tullarna inte avvecklas helt, de behålls för vissa produkter exempelvis kyckling, ägg och kalkon. Även om tullarna försvinner kommer vissa produkter att kvoteras, som importen till EU av bisonkött och även 80 000 ton fläskkött och 50 000 nötkött.
Trots att CETA omnämns som ett frihandelsavtal är det inte tal om någon helt fri handel. Det är ett handelsavtal där parterna fått ge och ta för att komma överens. Det går att synpunkter på antibiotikaanvändning med mera men i grunden gynnas både EUs och Kanadas medborgare av ett ökat handelsutbyte.
EUs jordbrukare kan också öka sin export till Kanada. Redan i dag är EUs export av livsmedel till Kanada värd över 30 miljarder kronor per år och potentialen är stor. På lång sikt är det svårt att se att jordbruket som helhet inte skulle gynnas av att få tillträde till en större marknad.