facebooktwittermail

Fransk besprutning ska halveras

Besprutningen av jordarna i Frankrike ska halveras. Men regeringen har skjutit på målet till 2025.

Frankrike är en av världens största konsumenter av kemiska bekämpningsmedel. Men om tio år ska användningen ha minskat med 50 procent.

Det är innehållet i en ny ”ekologisk plan” som har presenterats av jordbruksministern Stéphane Le Foll. En hake är att den förra högerregeringen satte upp exakt samma mål. Fast till 2018.

Mellan 2009 och 2013 ökade istället användningen av besprutningsmedel årligen med i genomsnitt fem procent.

Positiva effekter

Den nuvarande jordbruksministern säger att den gamla planen trots detta har haft positiva effekter. De giftigaste produkterna ska ha försvunnit från marknaden. Dessutom bildades ett nätverk av tvåtusen så kallade Ecophyto-gårdar runt om i landet.

Men jordbruksministern säger också att planen inte innehöll tillräckliga medel för att lyckas.

– Jordbrukare behöver stöd för att byta produktionsmodell, sa Stéphane Le Foll nyligen vid en presskonferens.

"Sälja mer service"

Enligt den nya planen ska distributörerna av bekämpningsmedel uppmuntras till att sälja mer service, och mindre bekämpningsmedel. De ska alltså lära jordbrukarna att använda produkterna på ett mer miljövänligt sätt. Distributörer som misslyckas riskerar ekonomiska sanktioner.

Ministern vill också utöka nätverket av dessa modellgårdar, där lantbrukarna använder ”minsta möjliga kemi”.

En av de första i nätverket var Michel Eulriet, som driver en gård tillsammans med sin bror i nordöstra Frankrike. De har både mjölkproduktion och sädesodlingar.

Oroliga för hälsan

Han säger att en av de främsta anledningarna till att de försöker använda minsta möjliga bekämpningsmedel är att de är oroliga för sin egen hälsa.

– Man pratar inte mycket om riskerna för oss användare. Men jag ser ju hur en hel del av kollegorna mår.

Självförsörjande

Michel Eulriet berättar att bröderna är helt självförsörjande vad gäller djurfoder. Lägre produktionskostnader gör att ekonomin påverkas mindre när mjölkpriserna dalar.

Trots att deras gård uppfattas som en modell, är de fortfarande unika i sitt sätt att sköta lantbruket.

– Många är bara inne på att producera och producera. Det var också vad vi fick lära oss på lantbruksskolan. Det tar tid att ändra mentaliteten. Men jag märker i alla fall att de yngre är mer intresserade av att ändra arbetssätt.