Sara Johansson

En röd traktor sår havre på ett plöjt fält. Det dammar bakom traktorn. I förgrunden syns gräs, i bakgrunden skog.

traktorvarbruk4.jpg

Med växande klimat- och miljökriser har EU-lagstiftning som ställer högre krav på jordbruket ökat. Under den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken höjdes det från EU-parlament och en del medlemsländer röster för att lantbrukare måste få mer ersättning om de förväntas göra mer.&nbsp;

Nu går även EU-kommissionen i sådana tankar.– Kollektiva nyttigheter levereras allt oftare genom ny lagstiftning som ökar de ansträngningar som lantbrukare måste göra för att producera mat. Och om något är obligatoriskt kan vi inte ersätta det lagligt. Det måste vi titta närmare på, säger Wolfgang Burtscher, generaldirektör för EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk.Han deltog på distans i ett seminarium om EU:s gemensamma jordbrukspolitik efter 2027 arrangerat av Kungliga skogs- och lantbruksakademien. Det kan verka som om frågan är tidigt väckt, den senaste versionen av Cap trädde i kraft i år. Men ledtiden för en jordbrukspolitisk reform är lång.En ändring i reglerna kring jordbruksstöd för lagkrav på EU-nivå betyder inte nödvändigtvis att det blir fritt fram för att ge ersättning för nationell lagstiftning som går längre, som den svenska betesrätten.<h2>Hur stor blir budgeten?</h2>Ska jordbruksstöden även kunna täcka ersättning för att en bonde följer lagen blir det fler utgifter inom EU:s jordbruksbudget. Att den kommer att växa i nästa långtidsbudget är det få insatta som tror. Det mest generösa scenariot beskrivs som resurser på samma nivå som i dagens budget.&nbsp;Sveriges regering, som i nuvarande form kommer vara med åtminstone i inledningen av förhandlingarna om både nästa jordbrukspolitiska reform och nästa långtidsbudget, vill inte se större EU-finansiering av jordbrukspolitiken.– Vår hållning i det Europeiska samarbetet är att stöden i Cap ska vara effektiva och att de gemensamma utgifterna därigenom kan minska, säger Anders Drottja, tidigare på LRF och nu politiskt sakkunnig hos landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).Han ser också att frågan om ersättning för lagkrav behöver diskuteras. I övrigt är regeringen, som vanligt, på tvärs med EU-kommissionen på flera områden. Wolfgang Burtscher ser en reform där omfördelningen från de största lantbruken till de mindre är fortsatt viktig och där det till och med kan bli tal om att helt frikoppla direktstöden från markinnehav. Sverige har alltid hållit emot när det talats stödtak och gör minsta möjliga för att flytta stöd från större till mindre gårdar.

<h3>Vägen fram till nästa Cap</h3>2024 ska en ny EU-kommission tillsättas. Den lägger ett förslag om nästa reform av Cap 2025. Det bearbetas och förhandlas av EU-parlamentet och medlemsländerna. Kommissionen ska också föreslå en ny långtidsbudget. Den bearbetas och förhandlas av medlemsländernas regeringschefer och måste godkännas av EU-parlamentet. Långtidsbudgeten sätter de finansiella ramarna för jordbrukspolitiken och kan slå fast övergripande principer. Den gällande jordbrukspolitiken och långtidsbudgeten sträcker sig till och med 2027.

<h3>Andra faktorer som väntas påverka nästa Cap</h3>Pandemi och krig vid unionens gräns har gett extra tyngd till frågan om livsmedelstrygghet.Klimatförändringarna leder till mer oförutsägbart väder som påverkar skördarna vilket påverkar marknaden. Behövs det mer, eller annorlunda, skyddsnät för bönder?Fortsatt behov av en föryngring i bondekåren.Vem leder EU-kommissionen och vem får det jordbrukspolitiska ansvaret?

<h3>Läs även:</h3><a href="https://www.atl.nu/enighet-i-eu-om-skogens-energiroll">Enighet i EU om skogens energiroll</a><a href="https://www.atl.nu/sormlandsk-ost-skyddas-i-eu">Sörmländsk ost skyddas i EU</a><a href="https://www.atl.nu/regeringen-bytte-fot-om-lulucf">EU röstade ja till skärpta krav på kolinlagring</a>

Hindret för att ge bönder stöd för att de lever upp till en lag kan försvinna i nästa reform.

Hindret för att ge bönder stöd för att de lever upp till en lag kan försvinna i nästa reform.