Tommy Harnesk

I en av ladugårdarna hos sörmländska Fräkentorp doftar det inte av kor och hö, utan av tropiska växter och fiskrikt vatten. Här har en akvaponi installerats, ett kretsloppssystem som kan producera fisk och grönsaker i symbios.På senare år har akvaponiska system så smått börjat göra insteg i Sverige. Bland annat har flera testprojekt genomförts med stöd från Leaderprogrammet, och ATL har tidigare skrivit om en akvaponi hos turistanläggningen <a href="https://www.atl.nu/de-odlar-fisk-och-gronsaker-med-biokol">Ödevata fiskecamp </a>utanför Emmaboda.– Framöver kommer det säkert att startas storskaliga anläggningar, men det behövs också små, lokala producenter, säger Eva von Heideken, som driver Fräkentorp tillsammans med sin man Tomas von Heideken.

Avelsfisken hålls i akvarier separat från odlingstankarna.

article_1674557675073.jpeg

large_1674557675073.jpeg

medium_1674557675073.jpeg

1674557675073.jpeg

Man testar fiskodling i både trä- och plasttankar. Tomas von Heideken inspekterar den tolv kubikmeter stora trätanken, där det just nu lever cirka 250 tilapia.

article_1674557692979.jpeg

large_1674557692979.jpeg

medium_1674557692979.jpeg

1674557692979.jpeg

<h2>Kurser och yngel drar in pengar</h2>Anläggningen är ännu på försöksstadiet. Totalt har Fräkentorp satsat ungefär två miljoner kronor på den, och i dag produceras cirka 600 kilo fisk om året.– Vi har också sålt en del yngel till andra fiskodlare och vi drar in lite pengar på att ta emot studiebesök och hålla kurser i akvaponi. Men vi vet ännu inte när investeringen kan börja betala sig, säger Eva von Heideken.När det gäller växtodlingen är de fortfarande på experimentstadiet, med lite tomater och jordgubbar tillsammans med mängder av tropiska växter som orkidéer och bananplantor.Fisken är av den afrikanska arten tilapia. De matas med ekologiska foderpellets från Danmark, och odlingen ger cirka 0,9 kilo fisk per kilo foder.– Tilapia är bra att odla. De är väldigt friska, de trivs när det är lite trångt och de leker naturligt var femte eller sjätte vecka, säger Eva von Heideken.

Näringsrikt vatten från fisktankarna rinner genom odlingarnas grusbäddar, där växterna tar upp näringsämnena och samtidigt renar vattnet så det kan återföras till fisken.

article_1674557745881.jpeg

large_1674557745881.jpeg

medium_1674557745881.jpeg

1674557745881.jpeg

<h2>Tio kilo grönsaker per kilo fisk</h2>Det gödslade vattnet från fisktankarna filtreras och leds till en utfällningstank, där bakterier bryter ner foderrester och avföring till lösa näringsämnen. Därefter pumpas vattnet till grusbäddar, där växterna tar upp näringen och därigenom renar vattnet.– Framöver är tanken att även odla flytande växter direkt i tankarna, säger Tomas von Heideken.Vid full uppskalning beräknas en sådan här anläggning ge cirka tio kilo grönsaker per kilo fisk.–&nbsp;Men när det gäller växtodlingen har vi inte bestämt hur vi går vidare, vi famlar lite i mörkret fortfarande. Det gäller att hitta grödor som passar med den vattenkemi man får, säger Eva von Heideken.

Den varma fukten i anläggningen, tillsammans med doften av tropiska växter och ljudet av stilla porlande vatten, ger en tropisk känsla efter vinterkylan utomhus. 

article_1674557687104.jpeg

large_1674557687104.jpeg

medium_1674557687104.jpeg

1674557687104.jpeg

<h2>Byggt egen pyrolyspanna</h2>Efter växtbäddarna går vattnet genom sandfilter och pumpas tillbaka till fisktankarna, renat och syresatt. Man behöver inte tillföra mer vatten än det som försvinner genom avdunstning.Fräkentorp Säteri har dessutom installerat ett ”tredje ben” i den symbiotiska anläggningen. Tilapia behöver vattentemperaturer runt 25 grader, men de värmer inte akvaponin på vanligt sätt. I stället har Tomas von Heideken byggt om en konventionell flispanna till pyrolyspanna, där flisen inte förbränns.– Rostrets sista del är avstängd så det inte kommer in någon luft underifrån, det är bara värmen som glöder igenom kolet. När kolet sedan ramlar ner i schaktet sprutas det in lite vatten som kyler det, säger han.På så vis bildas biokol, som binder koldioxid och kan användas som jordförbättringsmedel. Tack vare det gick Klimatklivet in med stöd som täckte hälften av pannans kostnad.

Tomas von Heideken har byggt pannan av en vanlig flispanna. Slangen matar in vatten i rätt mängder, så flisen inte förbränns utan pyrolyseras.

article_1674557663604.jpeg

large_1674557663604.jpeg

medium_1674557663604.jpeg

1674557663604.jpeg

<h2>Flis från egen skog</h2>Pannan matas med flis från egen skog, i dag uppåt 400 kubikmeter per år. Grovt uppskattat får man i dagsläget ut cirka sex kubik biokol på årsbasis.– Biokolet kan laddas med näring från fiskvattnet, eller med flytgödsel från våra kor, och plöjas ner i åkern. Blir det mycket kol kan vi även sälja det. Biokol används till exempel av växtsubstratföretag och av Stockholms parkförvaltning, säger Tomas von Heideken.

Gården har cirka 60 mjölkkor i ekologisk produktion. Tjurkalvarna kastreras och går som ”grovfoderstutar” med långsam tillväxt under drygt två år. 

article_1674557729401.jpeg

large_1674557729401.jpeg

medium_1674557729401.jpeg

1674557729401.jpeg

<h2>Gödslar mer koncentrerat</h2>Paret von Heideken har länge intresserat sig för kretsloppsfrågor. De driver sin gård ekologiskt och regenerativt och till 99 procent på förnybar energi. I höstas tilldelades de utmärkelsen Årets klimatbonde av Svenskt Sigill.– Mjölk är navet i verksamheten. Våra kor går på holistiskt bete, vilket innebär att vi delar upp betena i mindre fållor och flyttar djuren varje dag, säger Eva von Heideken.På så sätt gödslar djuren mer koncentrerat och trampar även ner en del förna, vilket gynnar livet i marken. Samtidigt får gräset längre tid att återhämta sig efter avbetning.– Då blir det en bättre rotmassa och en levande ekologi under mark. Snaggat bete må se snyggt ut, men för biodiversiteten är det döden, säger Eva von Heideken.Så även om det är oklart när akvaponin kan bli lönsam står gården inte och faller med den.– Men visst vore det roligt att få den att lyfta. Det är ett väldigt robust sätt att producera hållbar mat, säger Eva von Heideken.

<h3>Fräkentorp Säteri</h3>Företagsform: Enkelt bolagÄgare: Tomas von HeidekenAnställda: En person på heltidVerksamhetsgrenar: Ekologisk mjölk- och köttproduktion, skog, bostadsuthyrning, matvandringar.Areal: 155 hektar åker (115 hektar ägda, 40 hektar arrenderade). 38 hektar naturbete och 300 hektar skog.Djur: 50 mjölkkor (SRB och SLB). Tjurkalvar kastreras och går som stutar till drygt två års ålder.Omsättning: 5 miljoner kronor.Resultat efter finansnetto: Cirka 500&nbsp;000 kronor.Så jobbar Fräkentorp Säteri med hållbarhet: Använder hållbar energi till 99 procent: självförsörjande på el från egna solceller, värmeflis från egen skog, maskinparken drivs på förnybara drivmedel. Biokolproduktion samt akvaponisk fisk- och grönsaksodling under uppbyggnad. Biogasanläggning håller på att färdigställas. Regenerativ, plöjningsfri gräsodling, holistiskt bete. Våtmark anlagd för minskat fosforläckage.

Huvudbyggnaden uppfördes på 1600-talet. År 1801 byggdes den på med övervåning och moderniserades i gustaviansk stil. 

article_1674557711132.jpeg

large_1674557711132.jpeg

medium_1674557711132.jpeg

1674557711132.jpeg

Gården har anor sedan 1500-talet, då som kronotorp under namnet Frechnetorp. Stenladugården uppfördes 1872.

article_1674557717719.jpeg

large_1674557717719.jpeg

medium_1674557717719.jpeg

1674557717719.jpeg

Fräkentorp Säteri har varit i Tomas von Heidekens familj sedan 1926.

article_1674557723629.jpeg

large_1674557723629.jpeg

medium_1674557723629.jpeg

1674557723629.jpeg

<h3>Läs mer:</h3><a href="https://www.atl.nu/de-odlar-fisk-och-gronsaker-med-biokol">De odlar fisk och grönsaker med biokol</a><a href="https://www.atl.nu/de-slog-ihop-gardarna-och-blev-lantbrukare-pa-heltid">Hobbyodlarna slog ihop gårdarna – blev lantbrukare på heltid</a><a href="https://www.atl.nu/diversifiering-lonsamt-aven-utan-stodpengar">SLU: Diversifiering lönsamt även utan stödpengar</a>

Fräkentorp Säteri är bland de första i Sverige som har investerat i en akvaponisk anläggning. Det unika systemet ska inte bara ge matfisk och grönsaker, utan även biokol.&nbsp;

Fräkentorp har satsat  två miljoner kronor på akvaponi. I dag produceras cirka 600 kilo fisk om året.

Kretslopp ska ge tio kilo grönsaker per kilo fisk

Företagande

Fräkentorp Säteri är bland de första i Sverige som har investerat i en akvaponisk anläggning. Det unika systemet ska inte bara ge matfisk och grönsaker, utan även biokol. 