Jämför priser! Välj det billigaste alternativet!
Det har varit budskapet från flera politiker mot bakgrund av det prekära ekonomiska läge med hög inflation i kölvattnet efter coronapandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Frågan som borde ha ställts i Uppdrag granskning
I ena stunden klagar media och politiker – ja, självaste riksbankschefen – på att maten är dyr. I nästa stund efterfrågas skärpta regler och bättre regelefterlevnad i svensk kycklingproduktion.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
På en pressträff uppmanade finansminister Elisabeth Svantesson (M) privatpersoner att öka trycket på företagen genom att jämföra priser och välja de billigaste alternativen.
Det applåderades säkert av riksbankschefen Erik Thedéen som själv har uppmanat konsumenter att välja lågpris, ”Acceptera inte de högsta priserna utan gå till dem som erbjuder lägre priser”, sa han vid ett tillfälle.
Och välja lågpris det är just precis vad konsumenterna har gjort.
Den tyska lågpriskedjan Lidl redovisade för verksamhetsåret 22/23 den största ökningen av omsättning på åtta år. ”Vi fördubblade vår tillväxttakt i jämförelse med förra året. Och växer betydligt snabbare än övriga marknaden”, skröt Sverigechefen Jakob Josefsson i somras.
Butikskedjorna har svarat med att lyfta fram sina egna lågprisalternativ. ”Och mycket talar för att EMV alltså (dagligvarukedjornas egna produktalternativ) kommer ta ännu mer plats i butikshyllorna framöver. Tyvärr sker detta på bekostnad av de svenska livsmedelsproducenternas egna varumärken”, sade Carl Eckerdal, chefekonom, i anslutning till ett konjunkturbrev från Livsmedelsföretagen i februari.
Maten ska vara billig, billig, billig ropar politiker och riksbankschef i kör. Vi måste hjälpas åt att få ner inflationen, alltså priserna.
Men ajabaja om lågprisropen går ut över hur maten produceras.
På onsdagskvällen sändes Uppdrag gransknings senaste granskaden reportage, ”Kycklingens pris” i tablå-tv. Avsnittet finns ute på SVT Play.
Strålkastarljuset är denna gång riktat mot Aviagen Swechick AB som står för cirka 99 procent av aveln inom svensk kycklingproduktion. Dels handlar granskningen om att skadade och sjuka hönor och tuppar har avlivats med olagliga metoder utan bedövning vid Aviagens anläggningar i Sverige, dels om problem förknippade med aveln av kycklingrasen Ross 308 i allmänhet.
Ross 308 kan växa från nykläckt kyckling till slaktfågel på 2,1 kilo på bara 33 dagar. Förmågan att växa snabbt innebär samtidigt utmaningar vid aveln varför mängden foder måste begränsas vilket i sin tur kan skapa stress och ohälsa.
”Ska ni visa det här på TV? Då får ni varna innan. För det är ju inte kul att se djur som äter upp varandra levande”, säger Jenny Yngvesson vid SLU i början av programmet. Och ja, det är många obehagliga bilder som fångats med dold kamera.
Branschorganisationen Svensk Fågel ställs till svars. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tillfrågas om han tycker detta är acceptabelt. Forskare intervjuas. Företaget Aviagen för Swechick AB jagas givetvis och reportaget ledde också till att vd Thomas Carlson får lämna sin post efter 28 års tjänst – ett beslut som meddelades strax innan ”Kycklingens pris” skulle sändas.
Men aldrig ställs frågan om inte det här är baksidan av myntet när konsumenterna uppmanas att jaga lågpris.
I oktober 2022 uppmärksammade TT att konsumtionen av kyckling ökade under första halvåret 2022, med 5,4 procent jämfört med samma period föregående år, men att det var det utländska kycklingköttet som allt fler valde. Importen av kycklingkött ökade då med nästan 16 procent – medan det svenska marknadsandelen minskade med 5,5 procent.
”Det är oerhört tråkigt och trist att se siffror på att man inte väljer det svenska, utan en lågpriskyckling från annat land”, kommenterade kycklinguppfödaren Jenny Andersson som även är ordförande för branschorganisationen Svensk Fågel.
Och det är i den situationen kraven på att byta ut den snabbväxande Ross 308 mot mer långsamtväxande raser ska förstås. För kycklingar som behöver mer foder för att växa lika mycket som Ross 308 kommer att kosta producenterna mer och innebära högre kostnader för konsumenterna, vilket Maria Donis, vd för Svensk Fågel också förklarar i programmet.
Producenterna verkar på en gemensam europeisk marknad. Där finns det många länder som har lägre krav på djurvälfärd än Sverige och lägre kostnadsläge med skatter – men marknaden är ändock gemensam.
De företag som inte sköter sig förtjänar absolut att granskas och ställas till svars. Absolut. Men är det inte sådana här avslöjanden vi får om allt fokus är på lågpris?