Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Fråga experten 10 oktober

    Sniglar i höstraps ett ökande problem

    Hur påverkas förekomsten av sniglar i höstraps av olika etableringsmetoder? Det undersöker Stiftelsen Lantbruksforskning i ett pågående projekt.

    Hej, eftersom jag som lantbrukare är med och finansierar forskningen hos Stiftelsen Lantbruksforskning undrar jag om pengarna någon gång har gått till att undersöka det ökande problemet med sniglar i höstraps. Jag har själv en del problem med sniglar i fälten och befarar att detta kan förvärras framöver.

    Vänliga hälsningar Louise

    Hej Louise!

    Stiftelsen Lantbruksforskning finansierar faktiskt ett pågående projekt om sniglar i höstraps. Vi har hört med forskaren Ola Lundin på SLU om han kan svara på din fråga och han säger såhär:

    ”I år har vi i projektet följt sniglarnas framfart i ett 30-tal fält i Västergötland. Snigelproblemen är ofta som störst här på grund av det ofta mer nederbördsrika vädret, samt att sniglarna trivs i lerjordarna på Västgötaslätten.

    Vi började mäta snigelförekomsten i juli i förfrukten som var höstvete. Juli månad var regnig och sval i år, vilket var gynnsamt för sniglarna och vi hittade sniglar i de flesta fälten. Något som var förvånande var att vi hittade många spanska skogssniglar i fälten och inte bara åkersniglar, som annars brukar vara den vanligaste arten. Vi mätte även förekomsten av sniglarnas naturliga fiender, som främst är skalbaggar i familjen jordlöpare. Dessutom samlade vi in jordlöparnas maginnehåll för att med DNA-metoder analysera i vilken omfattning de äter sniglar och andra bytesdjur.

    Efter skörden av höstvetet såddes fälten i början av augusti med höstraps med olika etableringsmetoder. Ungefär en tredjedel av lantbrukarna plöjde fälten och etablerade höstrapsen konventionellt, en tredjedel tillämpade reducerad bearbetning och en tredjedel direktsådde höstrapsen.

    Därefter gjorde vi strax efter rapsens uppkomst samma mätningar igen av förekomsten av sniglar och deras naturliga fiender i en obekämpad ruta i varje fält där lantbrukarna inte bekämpade mot sniglar. Vi graderade även snigelskadorna på rapsens groddplantor.

    Under augusti slog det om till torrare väderlek och vi hittade generellt mindre sniglar i fälten jämfört med i juli. Med det här upplägget av fältstudien vill vi studera hur sniglarna och deras naturliga fiender påverkas av de olika etableringsmetoderna. Genom att analysera de naturliga fiendernas maginnehåll kommer vi också få en bättre uppfattning om vilken roll de spelar för att reglera förekomsten av sniglar.

    Utöver fältstudien i Västergötland genomför vi fält- och laboratorieförsök där vi undersöker om höstraps kan skyddas mot snigelskador genom att sås tillsammans med andra växter, som sniglarna äter av i stället. Det pågår forskning både i Sverige och ute i Europa om att så höstraps med frostkänliga baljväxter som fryser bort under vintern, främst för att öka kvävetillförseln och minska ogrästrycket. En eventuell ytterligare nytta skulle vara om baljväxterna kan minska snigelskadorna på höstrapsen.

    Sammantaget hoppas vi att projektet, när det är slutfört, kan leda till rekommendationer om hur det ökande problemet med sniglar i höstraps kan hanteras.”

    Mattias Norrby

    Forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning

    Ställ din fråga till våra experter!

    ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

    Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

    Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

    Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu

    Relaterade artiklar

    Till toppen