Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Fråga experten 13 februari

    Mer mjölk i tanken med fler äldre kor

    Hur påverkas ekonomin i mjölkproduktionen av kornas livslängd och hur hög andelen nyrekryteringar är? Forskaren förklarar.

    Hej, jag har nyss tagit över föräldragården och funderar så klart över produktionsekonomin. Gården är en mjölkgård med ett 80-tal kor. Kan man säga något om hur kornas livslängd påverkar gårdens ekonomi? Den genomsnittliga livslängden är ju kort hos mjölkkor och ibland slår mig tanken att man kunde rekrytera kvigor lite mer sällan och ändå ha en bra produktion. Stämmer det?

    Sara

    Hej Sara!

    Det är en intressant fråga. Stiftelsen Lantbruksforskning finansierar flera projekt inom mjölk under programmet ”Hållbara dieter från hållbara livsmedelskedjor”.

    Mikaela Lindberg från SLU har inom ramen för det programmet ett projekt om kors livslängd och hur det påverkar effektiviteten. I projektet ”Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar” undersöker hon och hennes kollegor fördelarna med att öka livslängden hos mjölkkor under svenska förhållanden genom förändringar i rekryteringsstrategin.

    Vi frågade Mikaela Lindberg om hon kunde svara på din fråga och hon svarar såhär:

    ”Kornas livslängd och hur stor rekryteringsprocent man har i besättningen påverkar ekonomin på flera olika sätt. Det har visats i studier både i Sverige och utomlands.

    Att föda upp en rekryteringskviga är en stor kostnadspost och kvigan anses ha ‘betalat tillbaka’ sin uppfödningskostnad först efter ungefär två laktationer. Här spelar inkalvningsåldern roll, ju äldre kvigan är när hon kommer in i produktionen desto längre tid tar det innan hon betalat sin uppfödningskostnad.

    Det går att ha en lägre rekryteringsgrad, det vill säga rekrytera färre kvigor, och ändå ha en bra produktion. Det gäller då att välja kvigor efter de bästa korna med hjälp av könsseparerad semin och välja en annan strategi för de kor som inte har samma potential, till exempel att välja köttras på sådana kor.

    Kornas livslängd i sig påverkar ekonomin genom att en högre livstidsproduktion gör att den kostnad man haft för uppfödningen fördelas på fler år. Dessutom bör mjölkmängden i tanken bli högre med fler äldre kor i besättningen, eftersom förstakalvare bara producerar cirka 85 procent av vad en äldre ko mjölkar per laktation.”

    Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning

    Här är alla våra experter – ställ en fråga du också!

    ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

    Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

    Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: skogsexperten@atl.nu

    Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

    Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen