Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Fråga experten 10 januari

    Frivilligt avtal kan lösa tvist om felplacerad mur

    Grannarna vill ha bort en mur som stått på samma ställe i 19 år. Måste den flyttas? ATL:s jurist Lisa Kylenfelt föreslår en lösning.

    Hej! Vi köpte ett hus för snart fyra år sedan, byggt 2001. När man byggde huset byggde man en stödmur då en väg går nedanför den till två grannar. Nu kom våra grannar och sa att muren står på vägens mark med ungefär 20 cm och vill att jag flyttar muren. Då detta blir ett ganska stort ingrepp (muren är 1,5 meter hög) tycker jag att det är befängt att helt plötsligt komma med detta efter 19 år. Ena grannen har bott där lika länge som muren funnits, och skulle enligt honom själv ha vetat om att muren byggdes felaktigt. Andra grannen har bott där i 10 år, så detta var inget nytt för honom heller. Är jag tvungen att flytta muren eller vad kan jag göra. Läste något om tvångsservitut. Kan man påbrå detta?

    Mvh Emil

    Hej Emil, tack för din fråga!

    Först av allt kan konstateras att det normalt krävs bygglov för murar (på vissa platser får man dock bygga murar vid en- och tvåbostadshus utan bygglov om de inte påverkar omgivningen). Om muren byggdes för 19 år sedan i strid med bygglovsreglerna så har preskription inträtt, vilket innebär att byggnadsnämnden inte längre har möjligheter att förelägga om rättelse.

    Men även om frågan om bygglov kan tänkas överspelad så läker det inte problemet med att muren delvis är belägen på vägmark. Ett beslut om bygglov innebär ju inte någon rätt att disponera marken som sådan.

    För allmänna vägar krävs kommunens eller Trafikverkets tillstånd för att utföra åtgärder, såsom att bygga mur, inom vägområde. Även i närheten av en allmän väg krävs det tillstånd för att utföra anläggningar. Normalt gäller detta inom ett avstånd om 12 meter från vägen och tillståndet meddelas av länsstyrelsen.

    För enskilda vägar, det vill säga vägar som inte tas om hand av stat eller kommun, gäller att de kan skötas på olika sätt. Exempelvis kan de skötas av enskilda markägare eller av en samfällighetsförening. Med stöd av anläggningslagen kan man få en tvingande rätt att använda en befintlig väg på en annan fastighet, men bara om servitutet är av väsentlig betydelse för din fastighets behov av väg för samfärdsel och transporter till och från fastigheten. Sannolikt kan du därför inte få ett tvångsservitut för din mur på detta sätt.

    Med stöd av fastighetsbildningslagen kan du också få servitut på annans mark om det är av väsentlig betydelse för din fastighets ändamålsenliga användning. Tanken är här att en enskild fastighetsägare inte ska behöva tvingas in i ett servitutsförhållande om inte åtgärden är av mer påtaglig betydelse för en annan fastighet. Frågan är om murens bevarande är av sådant intresse? Jag vet inte det.

    Likaså finns en rättighet enligt jordabalken att ha kvar en anläggning, som en mur, som uppförts så att den skjuter in på angränsande mark – dock bara om anläggningens borttagande eller förändring medför betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare. Vilket kanske inte är fallet med muren?

    Jag tycker att du utifrån sannolikheten och förrättningskostnaderna för att få ett tvångsservitut bör undersöka om ni kan träffa ett frivilligt avtalsservitut för att lösa problemet. Håller tummarna för att ni löser det den vägen.

    Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co

    Ställ din fråga till våra experter!

    ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

    Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

    Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

    ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

    Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nuMattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen