facebooktwittermail

Fossilfritt med norrländsk vätgas

Odling av energigrödor på nerlagd norrländsk åkermark skulle förbättra miljön och säkra elförsörjningen, skriver debattören.

FOTO: MOSTPHOTOS

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Ledaren i ATL den 5 februari, ”Starka jordbruk ger stabilitet”, belyser lantbrukets samhällsbetydelse och vikten av att minska dess sårbarhet. Där nämns bland annat beroendet av importerade fossila drivmedel och en fungerande elförsörjning.

Nyckeln till att göra lantbruket oberoende av importerade fossila drivmedel och klara en säker elförsörjning finns hos lantbruksföretagen. Det är möjligt om biogas konverteras till vätgas och den med bränsleceller omvandlas till elektricitet för att driva fordon och maskiner eller fungera som reservkraft vid störningar i elnätet.

Officiella beräkningar bedömer potentialen för biogasproduktion i Sverige till 20–30 terawattimmar per år och ungefär 80 procent av den finns i lantbruket, potentialen är med stor sannolikhet större.

I beräkningarna är inte den nerlagda åkermarken i de sex nordligaste länen med. Om den nyttjades skulle den ge cirka 3 terawattimmar per år och utsläppen av koldioxid minska beroende på att förmultnande förna försvinner.

Dessutom finns i den delen av landet en stor nyodlingspotential vilket gör det möjligt att ytterligare öka odlingen av energigrödor. Odling av energigrödor förbättrar markens bördighet då rötrester återförs. Det öppna landskapet blir kvar och marken kan snabbt ställas om till produktion av livsmedel, restprodukterna från livsmedelsproduktionen är ett utmärkt biogassubstrat.

En anläggning med produktion av 1 miljon normalkubikmeter biogas kräver cirka 5 000 arbetstimmar per år, värdet av den producerade vätgasen är 10–12 miljoner kronor per år. Om den nerlagda åkermarken i de sex nordligaste länen användes för odling av energigrödor behövdes det 650 anläggningar av den nämnda storleken.

För driften av dessa behövs cirka 1 800 heltidstjänster plus servicetjänster, produktionsvärdet blir 6 500-7 800 miljoner kronor per år. De arbetstillfällen och ekonomiska tillväxt detta ger har stor betydelse för att behålla samhällsservicen i de aktuella bygderna.

Med biogas/vätgasproduktion på lantbruksföretag skapas ett nätverk av anläggningar, de ger en säker tillgång till vätgas och skapar infrastruktur för effektiv distribution av vätgas.

Då det finns bränslecellsdrivna lantbruksmaskiner blir gårdarna självförsörjande på fossilfria drivmedel, men under en övergångstid används vätgasen i existerande bränslecellsdrivna fordon.

När biogas konverteras till vätgas samlas koldioxid upp och kan ersätta material med fossilt ursprung. Det används vid olika tillverkningsprocesser, på så sätt blir denna produktion ett "slukhål" av koldioxid, vilket bör ge möjligheter till lantbruksföretagen att sälja koldioxidcertifikat.

Med bränsleceller, eldrivna fordon och arbetsmaskiner ges möjligheter till att konstruera billigare, effektivare och självgående lantbruksmaskiner. Det teknikskiftet är jämförbart med övergången från mekaniska skriv- och räknemaskiner till datorer.

Det krävs nya metoder för biogasrötning så att allt rötbart material kan rötas kostnadseffektivt, energisnålt och fungera i subarktiskt klimat. Idén till en sådan metod finns och för att verifiera den söks finansiering till en provanläggning, med de erfarenheter som den ger kan den planerade fullskaliga pilotanläggningen med integrerad vätgasgenerator byggas.

Lars Forslund

Olofsberg Kåge