facebooktwittermail

Fossilfri framtid en risk för landsbygden

Fossila bränslen och förbränningsmotorer ska fasas ut i snabb takt. Höga kostnader och dyra investeringar i ny teknik riskerar att snabba på nedläggningen av små jordbruk. 

Arkivbild. FOTO: JEPPE GUSTAFSSON/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

På 1950-talet försvann hästen från det svenska jordbruket och dieseltraktorn tog över. Det var en av många drivkrafter i den stora strukturomvandling som senare skedde där små gårdar fann för gott att lägga ned. 

I den nyligen lämnade Utfasningsutredningen (SOU 2021:48) föreslår utredaren Sven Hunhammar ett stopp för försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer 2030 och att alla fossila drivmedel ska vara utfasade i Sverige senast 2040. Traktorer och andra arbetsmaskiner väntas följa efter. 

För det storskaliga och moderna jordbruket som står för huvuddelen av livsmedelsproduktionen kommer troligen ekonomin och intresset att finnas för att investera i den nya teknik som lämnar förbränningsmotorn bakom sig.

För mindre gårdar kan det vara annorlunda. Det har också framgått av kommentarer i sociala medier där lantbrukare oroar sig för framtiden.

Det finns tiotusentals mindre gårdar som sköts med äldre traktorer och som inte har möjlighet att investera stort. I den av Jordbruksverket redovisade Jordbrukarhushållens inkomster syns jordbrukets struktur tydligt.

Det är för övrigt märkligt att det görs denna typ av statistik för en näringsgren. Statistikerna vet inget om Icahandlarnas eller spelutvecklarnas hushållsekonomi. Det är en kvarleva från den gamla tiden.

Ändå pekar den på något väsentligt. Av drygt 60 000 lantbruksföretag räknas 23 000 som småbruk, det vill säga kräver högst 400 timmars arbete per år. Nettoinkomsten från näringsverksamheten är cirka 20 000 kronor per år.  De betyder inte så mycket för livsmedelsförsörjningen men tar sitt ansvar för att hålla landskapet öppet och bidrar mycket till en levande landsbygd.

Risken att mellanbygderna växer igen är bara en aspekt som Helena Jonsson har att hantera i den utredning om det fossilfria jordbruket som kommer senare i sommar. En sådan omställning kommer att leda till dyrare bränsle och dyrare gödsel och dessutom krav på stora investeringar 

Hur man ska investera i ny teknik blir en svår fråga, vad är rätt att göra vid vilken tidpunkt. Energiproducenter av biogas, RME, HVO och etanol kan undra hur marknaden ser ut framöver. Preem ser inga större problem, men hur ser det ut för små aktörer?

Dessutom kommer återbetalningen på dieselskatten förmodligen att fasas ut och ersättas av något annat. Dessa 1,93 kronor per liter har varit ett förhållandevis enkelt sätt att stötta jord- och skogsbruk mot konkurrens från bönder i andra länder med låg eller ingen skatt på bränsle.

Otillräckligt enligt många, men nu också otidsenligt. Är det en nedsättning av arbetsgivaravgifter som blir den nya kompensationen eller finns det andra sätt?

Det är inte givet att Utfasningsutredningens förslag blir verklighet exakt som de står, men riktningen är given. Det öppnar för en tid med spännande teknikutveckling och innovation men också höga kostnader och dyra investeringar. Landsbygdens företagare behöver stöd i denna process, de är för viktiga för att glömmas bort.