facebooktwittermail d

”Förutsatt en god skörd håller resonemanget om lönsamhet”

Färska kalkyler visar på en lönsam mjölkproduktion, skriver Marcus Frennemark.

Nyslagen vall.
Välfyllda grovfoderlager gör en bra lönsamhet möjlig. FOTO: ALF LINDERHEIM/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Marknadskrönikan om mjölkens lönsamhet har väckt reaktioner. Min slutsats att mjölkens lönsamhet för närvarande inte är så tokig provocerade uppenbarligen.

Jag försökte vara tydlig med att min analys INTE gällde ALLA gårdar i vårt avlånga land och att en avgörande pusselbit är att ha lyckats med en bra grovfoderskörd, men det lyckades uppenbarligen inte. Så vi tar det en gång till: Förutsättningarna är naturligtvis skiftande mellan olika mjölkföretag och självklart är välfyllda grovfoderlager en förutsättning för lönsamhet.

Sveriges Mjölkbönder underkänner min analys och efterlyser förklaringar till varför inte bara mjölkpriset utan även kostnaderna är historiskt höga. Jag tycker nog att de huvudsakliga orsakerna till detta (postpandemi och ryskt anfallskrig mot Ukraina) är ganska välrapporterade både i ATL och andra media.

Jag läser gärna andra lantbrukstidningar än dem jag skriver för. Vad gäller vallskörden läser jag i senaste numret av Husdjur, baserat på uppgifter från sista veckan i juli, att de första vallskördarna överlag har varit bra, men med stora lokala variationer.

Vad gäller lönsamheten i mjölkbranschen läser jag i senaste numret av Lantbrukets Affärer (enligt uppgift en tidning som utgår till alla medlemmar i Sveriges Mjölkbönder) att mjölkkalkylen, baserad på en svensk medelgård med snittavkastning, är positiv för tredje månaden i rad. Slutsatsen blir att lönsamheten är så pass att investering i ökad produktion kan övervägas.

Styrelsen för Sveriges Mjölkbönder ger flera inspel på sådant som jag och mina journalistkollegor borde uppmärksamma. Tack för det!

Prisnivån i de helsvenska mejeriföretagen? Berätta gärna mer. När jag frågar så håller alla korten väldigt nära kroppen.

Konsumtionen av mejeriprodukter i olika delar av det svenska samhället? Värt att undersöka vidare. Jag har haft förmånen att komma i kontakt med invandrare från Mellanöstern och Centralasien. Vännernas aptit på färska och syrade mjölkprodukter var det inget fel på, men de avstod gärna importerade, franska vitlöksostar.

Marcus Frennemark

Reporter för ATL

Läs inläggen i debatten

”Det är fortfarande kris för mjölkproduktionen”

”Er krönika skönmålar mjölkföretagandet”