facebooktwittermail d

Fortsatt förbud mot betning av raps

Förbudet mot betning av rapsutsäde med neonikotinoider består troligen, enligt Peter Bergkvist, Kemikalieinspektionen.

Förbudet trädde i kraft i hela EU den 1 december 2013 och har bland annat fått vårrapsarealen i Sverige att rasa. EU-kommissionen fick då två år på sig att göra en översyn för att utvärdera riskerna. Bakgrunden till förbudet var misstankar om att neonikotinoider bidraget till den omfattande bidöden i Europa.

– Det finns nu flera fältförsök, inte bara de svenska resultaten, som bekräftar riskerna med betningen, berättar Peter Bergkvist, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

I våras publicerades resultaten från en stor svensk studie i den ansedda vetenskapstidskriften Nature. Den visade att betning med neonikotinoider i vårrapsutsäde skadar vilda bin.

För att förbudet ska upphöra krävs ett aktivt beslut från EU-kommissionens sida. Om det sker är svårt att veta, menar Peter Bergkvist.

– Men det är inte mycket som pekar på att man helt skulle riva upp det här beslutet. Det har jag svårt att tro. Däremot kan det föras in ytterligare begränsningar.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har begärt in information från medlemsländerna senast den 30 september. Från Sveriges sida skickas förutom forskningsresultaten också Jordbruksverkets rapport. Den visar på en sammanlagd kostnadsökning på 20 miljoner kronor per år för svenska lantbrukare till följd av förbudet.

Danmark, Finland, Estland och nu senast Storbritannien har beviljat dispens för odlarna att använda betat rapsutsäde trots förbudet.

– Både vår och kommissionens tolkning är att det inte finns något lagligt utrymme för att ge dispens, säger Peter Bergkvist.

Men för att det ska kunna ska kunna ske en rättslig prövning av dispenserna krävs en anmälan.

– Vad jag vet har det inte kommit in någon sådan anmälan.

Han påpekar att han förstår de svenska lantbrukarnas frustration att rapsodlare i andra länder har fått dispens. Syftet med det generella förbudet var att villkoren skulle se likadana ut i alla EU-länder.

– Nu när enskilda länder ger dispens upphävs harmoniseringen och det blir en konkurrenssnedvridning, säger Peter Bergkvist.