Hans Dahlgren

Förra säsongen testades mest principen för att se om vetet klarade vintern. Det gjorde det. I höstas sådde Hushållningssällskapet i Öjebyn fyra olika höstvetesorter på 0,4 hektar vardera.

– Här är Norin. Det såddes den sjätte september. Kanske var det för sent, kanske var det lagom. Vi får se, säger Jan Nilsson på Hushållningssällskapets anläggning i Öjebyn utanför Piteå.

”Snön och kylan verkar inte vara något avgörande, utan det är när det blir en isskorpa som lägger sig mot marken”, säger Jan Nilsson.

large_1657114000340.jpeg

medium_1657114000340.jpeg

small_1657114000340.jpeg

thumbnail_1657114000340.jpeg

1657114000340.jpeg

En av målsättningarna med försöken är att hitta rätt såtidpunkt. Det finns knappt någon erfarenhet av höstvete på dessa breddgrader i Sverige, så det blir till att prova sig fram. De tre andra sorterna såddes en vecka senare, den 13 september.– I kommande sådder ska vi försöka sprida ut såtidpunkterna mera, kanske under en fyraveckorsperiod.

<h2>Klarat sig bättre än tänkt</h2>Den gångna vintern beskriver Jan Nilsson som inte helt optimal men inte heller den sämsta möjliga. Kylan i sig tror han inte är det värsta. Det är snarare när det är runt nollan, och tinar och fryser, som är det värsta. Några sådana perioder var det under vintern.– Så jag var orolig att vi skulle få en del utvintring men det har klarat sig bra förutom på några fläckar där det varit sänkor. Där syns det, men vi kan ju inte anklaga vetet för det, det får vi ta på oss själva.

Man ser en viss skillnad mellan de fyra sorterna på bilden som är tagen den 16 juni. Utvintringen var mycket begränsad. Några av fläckarna beror på mindre mistor vid sådd.

large_1657114004349.jpeg

medium_1657114004349.jpeg

small_1657114004349.jpeg

thumbnail_1657114004349.jpeg

1657114004349.jpeg

Det hade funnits flera fördelar för de norrländska odlarna om de fick in en höstgröda i växtföljden. Till att börja med är tiden för vårbruket kort och intensiv. Kunde man få en del av jobbet gjort på hösten så vore mycket vunnet.&nbsp;Ofta har inte heller marken torkat upp tillräckligt i maj för att komma ut och så. En höstsådd gröda skulle därför få ett bra försprång om den kunde utnyttja den starka solen i maj. Det hade fått den att mogna tidigare och spara energi efter skörd.– Då kanske vi hade kunnat få en del av vattenavgången att ske med solens hjälp och inte behöva brassa så hårt i torkarna.<h2>”Bra med en bricka till i spelet”</h2>Jan Nilsson berättar att det gjorts försök med höstgrödor tidigare, för 15-20 år sedan. Då funkade råg bäst men resultatet var för svajigt för att det skulle bli något intresse. Av vete har det sedan dess kommit andra sorter och dessutom har klimatet förändrats.Försöken som sker nu hoppas han ska väcka intresse och experimentlusta hos de norrländska odlarna. Ofta har man bara vårkorn och vall i växtföljden.– Det hade varit bra med en bricka till i spelet, säger Jan Nilsson.

I mitten på juni hade höstveten flera veckors försprång till den vårsådda spannmålen i Norrbotten.

large_1657114006965.jpeg

medium_1657114006965.jpeg

small_1657114006965.jpeg

thumbnail_1657114006965.jpeg

1657114006965.jpeg

Dessutom skulle ekonomin kunna bli bättre om man i växtföljden kan få in vete med brödkvalitet i stället för bara foderkorn och vall.–&nbsp;Vi har gödslat för sex ton. Jag vågar inte säga om det är realistiskt men jag tror det. Vi har ju i alla fall inte tagit i så det svartnar utan tycker att det skulle kunna vara en rimlig nivå. Lyckas vi med det så är det ju en bra bit över den normala kornskörden, säger Jan Nilsson.I Norr- och Västerbotten finns totalt omkring 100 000 hektar åkermark. Hur stor del av den arealen som det skulle kunna odlas höstvete på varje år är i dag svårt att svara på.– Säg att vi skulle kunna ha fem procent. Då har man nog inte tagit i som en tok. 5 000 hektar låter i dag som en galen utopi, men varför inte?

Inga ovanliga åtgärder görs och gödslingen tar sikte på en skörd på sex ton per hektar. Tröskningen förväntas bli någon vecka in i september.

large_1657113997869.jpeg

medium_1657113997869.jpeg

small_1657113997869.jpeg

thumbnail_1657113997869.jpeg

1657113997869.jpeg

<h3>Försök med höstvete i Norrbotten</h3>I försöket ingår sorterna Norin, Reform, Etana och Informer. De är alla av typen kärnfyllare, vilket Hushållningssällskapet blev rådda att välja med tanke på det kärvare klimatet.Från sådden i september förra året räknar man med uppåt ett år till skörd.Marken där vetet odlas betecknas som tämligen ordinär. Inga särskilda åtgärder har gjorts utöver det som är normalt vid odling av grödan.Vid skörd kommer både mängd och kvalitet att analyseras för de respektive sorterna.

<h3>Läs också:</h3><a href="https://www.atl.nu/sverige-vill-ha-dispens-for-lagre-grobarhet-pa-utsade">Sverige vill ha dispens för lägre grobarhet på utsäde</a><a href="https://www.atl.nu/lantmannen-testar-nya-hostvetesorter">Bästa strategin gav nästan två ton större veteskörd</a><a href="https://www.atl.nu/bonder-om-kostnadskrisen">Fem bönder om kostnadskrisen</a>

I en stor del av norra Sverige har höstsådd spannmål aldrig varit aktuellt men nu testas höstvete i södra Norrbotten. Hittills ser det lovande ut och en höstgröda i växtföljden skulle ge många fördelar för odlarna.

”Det hade varit bra med en bricka till i spelet.”

large_1658148698750.jpeg

medium_1658148698750.jpeg

small_1658148698750.jpeg

thumbnail_1658148698750.jpeg

Lovande försök med höstvete i Norrbotten 

Växtodling

large_1657711153406.jpeg

medium_1657711153406.jpeg

small_1657711153406.jpeg

thumbnail_1657711153406.jpeg

Hushållningssällskapet i Öjebyn testar vetesorterna Norin, Reform, Etana och Informer, som ska klara ett kallt klimat.