Anders Kristensson

large_1635148491550.jpeg

medium_1635148491550.jpeg

small_1635148491550.jpeg

thumbnail_1635148491550.jpeg

1635148491550.jpeg

Tomas Stenhuse på Stenhuse gård, strax norr om Klintehamn på Gotland, odlar sparris, hallon, jordgubbar och rabarber till restauranggrossister och –&nbsp;om priset är rätt –&nbsp;till butik. I gårdsbutiken säljs grönsaker som han odlar i mindre skala.

Odlingen sker konventionellt och miljöfrågorna står högt upp på dagordningen.–&nbsp;Här på gården jobbar vi hela tiden med att hitta nya lösningar i verksamheten för att producera mer hållbart, säger Tomas Stenhuse.Så när gotlandsföretaget Weila AB, som utvecklar biokolprodukter till lantbrukare, kontaktade honom för fyra år sedan och föreslog att de skulle göra ett odlingsförsök med biokol i hans sparrisodling tvekade han inte.

large_1635148480873.jpeg

medium_1635148480873.jpeg

small_1635148480873.jpeg

thumbnail_1635148480873.jpeg

1635148480873.jpeg

–&nbsp;Jag hade aldrig hört talas om biokol tidigare, men jag tyckte att det lät intressant och att det skulle passa in i gårdens miljöprofil.<h2>Testade två olika typer av biokol</h2>Under två år pågick odlingsförsöket, som gjordes i samarbete med SLU. På ett halvt hektar sparrisodling testades två olika typer av biokol i två storlekar. En typ laddades med organiskt kväve från flytgödsel från nöt och den andra med organiskt kväve med en anpassad flora av mikrober.

large_1635148488915.jpeg

medium_1635148488915.jpeg

small_1635148488915.jpeg

thumbnail_1635148488915.jpeg

1635148488915.jpeg

Första året fungerade biokolen med mikrober bäst, med ett par procent högre skörd. År två var resultatet från båda varianterna i stort sett detsamma och gav i snitt 7 procent högre skörd jämfört med mark där biokol inte används.–&nbsp;Störst effekt, 20 procents högre skörd, blev det på den sandigaste och torraste marken, berättar Tomas Stenhuse.Försöket visade också att markfuktigheten och mängden tillgängligt kväve ökade med biokolen.–&nbsp;Önskvärda effekter, eftersom sparrisen odlas på lätta sandiga jordar, förklarar han.<h2>Vill successivt öka arealen</h2>I år gick han vidare och lade ner biokol på ytterligare ett hektar sparrisodling.–&nbsp;Skörden såg riktigt bra ut här i år. Planen är att successivt öka sparrisarealen med biokol.

Tomas Stenhuse visar planteringsmaskinen för sparrisrötter.

large_1635148494293.jpeg

medium_1635148494293.jpeg

small_1635148494293.jpeg

thumbnail_1635148494293.jpeg

1635148494293.jpeg

Hittills har Tomas Stenhuse kört ner biokolen precis intill sparrisrötterna med en gammal kantskärningsplog. Optimalt är att få ner biokolen under rötterna, men det är bara möjligt vid nyplantering av rötter vilket bara sker vart tionde år.–&nbsp;Tanken är att använda planteringsmaskinen för sparrisrötter till detta, men då behöver den eventuellt byggas om lite. Till våren ska vi sätta nya sparrisplantor på ett och ett halvt hektar. Vi kommer att få köra två gånger, först med biokolet och sedan för att sätta rötterna. Det blir lite merarbete men med tanke på att effekten varar i decennier är det ingen stor sak.<h2>Bäst förtjänst i gårdsbutiken</h2>För att få mer sandig mark, vilket är optimalt för sparrisodling, har Tomas Stenhuse odlat upp tallskog i flera omgångar. I somras bröt han ytterligare två hektar mark i en sandig tallskog precis intill gården som bevattningssystemet når fram till.–&nbsp;Det tar fem år innan marken är förberedd och mogen för sparrisodling. I denna sandiga jord kommer biokol att ge ett bra resultat, säger han.

Tomas Stenhuse på det som ska bli sparrisodling.

large_1635148483321.jpeg

medium_1635148483321.jpeg

small_1635148483321.jpeg

thumbnail_1635148483321.jpeg

1635148483321.jpeg

Under det senaste året har gårdsbutiken på Stenhuse gård byggts om för att även få plats för ett kafé.–&nbsp;Den bästa förtjänsten görs i gårdsbutiken. Vi har 6&nbsp;000 följare på Facebook och med alla delningar som sker i sociala medier når vi i princip ut till hela Gotland. I år sänkte vi priset från 250 till 150 kr på sparrisen och sålde 5 ton i gårdsbutiken. Det blev nytt rekord.

large_1635148500206.jpeg

medium_1635148500206.jpeg

small_1635148500206.jpeg

thumbnail_1635148500206.jpeg

1635148500206.jpeg

<h3>Stenhuse gård</h3>Bolagsform: Enskild firma.Ort: Sanda.Verksamhet: Odlar sparris, hallon, jordgubbar, rabarber och ramslök som framförallt säljs till restauranggrossister i Stockholm och Helsingborg. Säljer även till butik. Grönsaksodling på två ha för produktion till gårdsbutiken. Kafé öppnade i somras, ett nytt frysrum ska byggas liksom en förädlingslokal där bär ska förädlas.Antal anställda: 5 helårsanställda och 24 säsongsanställda.Omsättning: 9,5 miljoner kronor.Resultat: Cirka 800&nbsp;000 kronor.Areal: Totalt 50 ha, varav sparris 17 ha, 2 ha grönsaker, 2 ha hallon, 8 ha jordgubbar, rabarber knappt 1 ha. Mellangröda på resterande areal.Maskinpark: Två traktorer samt redskap, varav många specialbyggen gjorda på gården.Investeringar: Runt 500&nbsp;000 kronor per år.Kalkyl för investering: Avskrivning på mellan 5–7 år.Så jobbar vi med hållbarhet:• Bygger upp humusmängden i marken med olika metoder.• Biokol som jordförbättringsmedel.• Bevattningsdamm på 20&nbsp;000 m3 som cirkulerar bland annat dräneringsvatten vilket minskar näringsläckage.• Kantzoner runt alla odlingar.• 55 kW solcellsanläggning.

large_1635148477833.jpeg

medium_1635148477833.jpeg

small_1635148477833.jpeg

thumbnail_1635148477833.jpeg

1635148477833.jpeg

<h3>Biokol</h3>Biokol ger jorden en rad positiva egenskaper.• Markens vätskehållande förmåga ökar och binder näringsämnen under en längre tid.• Biokol laddas ofta med organiskt kväve i olika former, som den sedan under lång tid släpper till jorden.• Jorden får en mer porös struktur vilket ger rötterna mer syre och skapar goda förhållanden för mikroorganismer.

Mellan 7 och 20 procents högre skörd än normalt –&nbsp;det är resultatet av ett tvåårigt försök med biokol som jordförbättrare i sparrisodlingen på Stenhuse gård.