Anahita Arai

Nu har det kommit in 750 suggor i det nya stallet. Det ska in 250 till inom kort. 

Mattias Espert, grisföretagare i Skåne.
Hans nybyggda grisstall var ett av Jordbruksverkets tävlingsbidrag.

Publicerat i Land Lantbruk nr 3 2020.

Fri återpublicering LRF Media.

1680697845903.jpeg

<p>Rådgivningsföretaget Gård och Djurhälsan har tagit pulsen på grisproduktionen i Sverige.</p>

<p>Tack var finansiering från Jordbruksverket har Gård och Djurhälsan kunnat göra flera forskningsstudier på gris.</p><p>I en av studierna, där 200 grisproducenter medverkade, tittade forskningsgruppen på faktorerna som påverkar smågrisdödligheten och kom fram till att på gårdar med bättre rutiner överlever fler grisar.</p><h2>Dåliga vattennipplar</h2><p>– Smågrisdödligheten går ner i Sverige,&nbsp;men vi fann i våra studier att vissa grisproducenter saknar rutiner bland annat för regelbunden kontroll av vattennipplar. I 45 procent av alla besättningar fungerade inte alla nipplar korrekt. Suggor behöver minst fyra liter per minut. Vi såg också att temperaturen i smågrishörnan varierar mycket. Blir smågrisarna kalla lägger de energi på att hålla värmen i stället för att växa, säger Hanna Arosenius, djurhälsoveterinär på Gård och Djurhälsan.</p><p>I forskningsstudien hade endast 20 procent av de deltagande besättningarna väl anpassade tak över smågrishörnan, något som gör det enklare att uppnå optimal temperatur för smågrisarna.</p><p>– Det krävs inte så stora insatser för att få till bra tak. Har smågrisarna tillräckligt med strö kan de borra ner sig och håller värmen lättare, säger Hanna Arosenius.</p>

1680697745195.jpeg

<h2>Uppskattad forskning</h2><p>Grisproducenten Mattias Espert, som är ordförande för Sveriges Grisföretagare, uppskattar Gård och Djurhälsas forskningsprojekt:</p><p>– Det gäller att inte lämna något åt slumpen utan att ha rutiner och kolla igenom vattennipplar och ventilation. Jag har avtal med en ventilationsfirma som kommer två gånger om året och ser över anläggningen. Har man möjlighet att ha sådant serviceavtal är det bra, annars får man se över fläktarna själv, säger han.</p>

1680697804828.jpeg

<p>I en annan studie med 143 slaktgrisbesättningar inventerade Gård och Djurhälsan stallmiljö och skötselrutiner. Dagens grisar har hög tillväxt och generar mycket värme, det blir lätt för varmt och fuktigt i stallarna. Något som leder till smutsiga boxar.</p><p>– Det vi såg var att det är varmare nere hos grisarna i boxen jämfört med den temperaturen som är där temperaturgivare oftast sitter, säger Hanna Arosenius.</p><h2>Snabbväxande grisar</h2><p>Generellt uppmättes högre temperaturer i huvudhöjd på boxväggen vid liggytan än ute i stallet. Hos både nyinsatta och äldre slaktgrisar var temperaturen i genomsnitt cirka 2,5 grad högre över liggytan i boxen än ute i stallet.</p><p>– Vi har ett helt annat avelsmaterial idag än vi hade för tio år sedan. Vi har en gris som växer snabbare och är friskare. Den förbrukar otroligt mycket mer energi när den växer och avger mycket mer värme. Stallarna som byggdes på 70-, 80- och 90-talen är inte byggda för grisen vi har idag, säger Mattias Espert.</p><p>Ventilationen är en utmaning för grisföretagarna som har äldre stallar. Fungerar den inte optimalt smutsar grisarna ner boxarna.</p>

<h2>Färre grisar håller optimal temperatur</h2><p>– Jag tycker att många grisproducenter jobbar med dessa frågor och på sina håll väljer de att sätta in färre grisar. Det kan låta lite bakvänt att ha färre grisar än vad stallarna är förprövade för, säger Hanna Arosenius, och förklarar att genom att sätta in färre grisar blir det enklare att hålla optimal temperatur.</p><p>Mattias Espert ser fram emot att rådgivare både inom grisproduktion och byggnation tar till sig de nya forskningsrönen för att kunna föra ut kunskapen på gårdsnivå.</p><p>– Vi behöver ta fram arbetssätt och lösningar på de problem som finns. Kunskap är nyckeln till framgång. Ska vi ha bra grisproduktion behöver vi ha hög nivå på renligheten i stallarna, säger Mattias Espert.</p><h2>Till nytta på gårdarna</h2><p>Jordbruksverket har äskat mer pengar från regeringen för kunna finansiera nya forskningsprojekt för att främja djurvälfärd och konkurrenskraft, men har inte fått några pengar än.</p><p>–&nbsp;Vi får se om vi&nbsp;får medel för att&nbsp;återuppta projektfinansieringen&nbsp;efter uppdateringen av&nbsp;livsmedelsstrategin. Projekten vi har finansierat via livsmedelsstrategin leder till direkt nytta på gårdarna. Vi tror inte att det är så lätt att få andra forskningsmedel för dessa projekt, men vi ser att projekten ger svar på konkreta problem som finns på gårdarna, säger Helena Elofsson djurskyddschef vid Jordbruksverket.</p>

<h3>Dödlighet bland smågris</h3><p>Statistiken från de grisproducenter som är anslutna till Gård och Djurhälsans dataprogram Winpig visar att dödligheten bland smågris går ner.</p><p><strong>2018 medel 17,6 procent</strong></p><p><strong>2019 medel 17,7 procent</strong></p><p><strong>2020 medel 17,2 procent</strong></p><p><strong>2021 medel 16,9 procent</strong></p><p><i>Källa: Gård och Djurhälsan.</i></p>

<h3>Gård och djurhälsan forskningsprojekt</h3><p>Pig Plus – inventering av miljöfaktorer och skötselrutiner i svenska smågrisbesättningar. Med bättre rutiner överlever fler smågrisar. Jordbruksverket finansierade projektet med 468&nbsp;000 kronor.</p><p>PigPlus Slakt - Inventering av miljöfaktorer och skötselfaktorer i svenska slaktgrisbesättningar. Dagens grisar har hög tillväxt och generar mycket värme, det blir lätt för varmt och fuktigt i stallarna och i denna studie presenterar Gård och Djurhälsan förslag på hur grisproducenter kan förbättra stallmiljön. Jordbruksverket finansierade projektet med 496 000 kronor.</p><p>Gård och Djurhälsan gjorde även ett tredje forskningsprojekt på grisar som Jordbruksverket finansierade. Det projektet hette Nyckeltal för en hållbar grisproduktion och mynnade ut i fyra nya produktionsmått för att kunna se till att suggorna kan hållas i produktion under en lång tid. Det traditionella måttet antalet producerade smågrisar per sugga och år har utökats med följande produktionsmått: besättningsstruktur, utslagning av suggor innan 4:e grisning, ålder dagar vid första betäckning och spridning i ålder vid första betäckning, samt livstidsproduktion.</p><p><i>Källa: Gård och Djurhälsan samt Jordbruksverket.</i></p>

<h3>Jordbruksverkets satsning på forskning</h3><p>Jordbruksverket fick i uppdrag av regeringen att finansiera forskning kopplat till livsmedelsstrategins strategiska område kunskap och innovation. Syftet med satsningen var främja djurvälfärd och konkurrenskraft för att kunna öka produktionen av hållbara livsmedel. Sammanlagt finansierade Jordbruksverket 19 forskningsprojekt och den totala budgeten var 15 miljoner kronor. Forskningsprojekten bedrevs på olika djurslag så som fisk, gris, kyckling, kalkon, värphöns, får och nötkreatur och genomfördes av Sveriges Lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Växa Sverige, Gård och djurhälsan, Svenska ägg, Svensk fågel, Lantbrukarnas riksförbund samt Esplunda grisen. <a href="https://jordbruksverket.se/download/18.3488f909181a34a64197e75/1656316342405/Vad-gav-stoden-till-djurvalfard-och-konkurrenskraft-tga.pdf">Här går det att ladda ner en rapport om forskningsprojekten.</a></p><p><i>Källa: Jordbruksverket.</i></p>

<p>Dödligheten bland smågrisar minskar, men det finns mycket att trimma på som grisproducent. Det visar studier som Gård och Djurhälsan har gjort.</p>

Finns mycket att trimma på som grisproducent. Det visar studier som Gård och Djurhälsan har gjort.

Forskningsprojekt tar pulsen på grisproduktionen

Djurhållning

Dödligheten bland smågrisar minskar, men det finns mycket att trimma på som grisproducent. Det visar forskningsstudier som Gård och Djurhälsan har gjort.