facebooktwittermail d

Forskarens passning till SMHI

Ny forskning måste tas hänsyn till när SMHI beräknar översvämningsrisker, anser forskare på KTH.

Risken för översvämningar ökar i takt med den globala uppvärmningen. Men det är inte bara rikliga regn och snöfall som orsakar, utan även att vattentransporten i landskapet förändras sedan senare delen av 1800-talet. Enligt forskaren Anna Åkesson påverkar bland annat urbaniseringen, nya skogsbruksmetoder och upptining av permafrost, skriver NyTeknik. 

– Modellerna för att beräkna flöden bygger på antagandet att markområdena beter sig likadant som historiskt. Det är den informationen som SMHI utgår från i dag, men då tar man inte hänsyn till de förändringar i landskapet som skett. Som komplement borde man bygga in mer kunskap kring flödesprocesserna, säger Anna Åkesson till tidningen.

Påverkar vattenflöden mer

Hon tillhör forskargruppen vid Vattendragsteknik på KTH i Stockholm. Hennes nyligen presenterade avhandling handlar om att man bättre kan förutse översvämningsriskerna om man inkluderar kunskap kring vattenflödesprognoserna. 

– Nederbördsmönstret har i princip inte ändrats under de senaste 100 åren, det har däremot flödet. Rinner vattnet snabbt eller långsamt, vart tar det vägen? Hur lång tid tar det innan ett flöde skadar infrastruktur och hur höga flöden kan förväntas? Det vi ser nu är att åtgärder som människor gjort i landskapet påverkar vattenflöden mer än förändringar i nederbörd, säger hon till tidningen. 

Hon anser att klimatförändringar måste kompletteras med diskussioner kring förändring av markanvändning samt förändring av vattendrag.