Ann-Katrin Öhman

Nötkreatur, ungdjur, på naturbete i skärgården.

large_sdljI7qvNnD2F4-nh.jpg

medium_sdljI7qvNnD2F4-nh.jpg

small_sdljI7qvNnD2F4-nh.jpg

thumbnail_sdljI7qvNnD2F4-nh.jpg

sdljI7qvNnD2F4-nh.jpg

Mark Brady är docent i naturresurs och miljöekonomi på SLU och en av forskarna bakom rapporten ”Naturbetesmarkens framtid – en fråga om lönsamhet.” Den visar att det inte saknas nötkreatur i Sverige för att beta på naturbetesmarkerna. Ändå försvinner de eller förlorar i naturvärden.

På 1930-talet utgjorde naturbetesmarkerna 2 miljoner hektar, nu finns bara 450&nbsp;000 hektar permanent betesmark kvar.– Bara 322&nbsp;000 hektar av de biologiskt mest värdefulla, de urgamla betesmarkerna är kvar, enligt ängs- och betesmarksinventeringen, säger Mark Brady.Det är enligt honom oroande, med tanke på att naturbetesmarker och slåtterängar är bland de artrikaste biotoperna i Sverige.– I Sverige, som mest består av skog, är jordbrukslandskapet oerhört viktigt för den biologiska mångfalden. Den allra största mångfalden finns på naturbetesmarker där djur har betat i hundratals år utan att det har tillförts kemiska växtskyddsmedel eller jordförbättringsmedel.<h2>Många fördelar</h2>Förutom den biologiska mångfalden ger naturbetesmarker vattenreglering, pollinering och kolinlagring samt bidrar till att bevara kulturlandskapet.– Forskning visar också att svenskt naturbeteskött ger betydligt lägre klimatvärmande utsläpp jämfört med intensiva former av köttproduktion och även jämfört med beteskött från Brasilien, eftersom det varken tillförs mineralgödsel eller växtskyddsmedel och marken binder kol när jorden inte plöjs upp och bearbetas, säger Mark Brady.Men höga kostnader för att flytta och övervaka djuren kan göra att lantbrukare väljer bort naturbete. En positiv utveckling är att det nu växer fram betestjänstföretag som transporterar djur till naturbete.Det finns ekonomisk ersättning att söka för skötsel av betesmarker på två olika nivåer. Ersättningen är högre för skiften med särskilda värden, men i gengäld är kraven på skötsel mer omfattande och mer kostsamma. Det kan medföra att man väljer den lägre nivån.– Det här innebär att betesmarker med höga värden riskerar att underfinansieras och marker med låga värden överfinansieras, säger Mark Brady.Han menar att stöden måste utformas så att de ger ett starkare ekonomiskt incitament för att ta vara på höga naturvärden. Betesmarksstödet är dock betydligt bättre än stöd som ges efter antal nötdjur.– Det hjälper inte att ge högre ersättning för djurhållning för det leder inte automatiskt till att fler djur hamnar på naturbete. Det är därför viktigt med miljöstöd som är kopplat till naturbetesmarken och helst med starkare koppling till deras biologiska värden, säger Mark Brady.

Svenskt naturbeteskött är bäst för den biologiska mångfalden och klimatet. Därför vore det bra om andelen naturbete kunde öka, enligt Mark Brady, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Ny rapport pekar på ekonomiska aspekter bakom minskningen av naturbetesmarker.