d

Forskare tar fram hösthavre

Forskare från Göteborgs universitet har börjat bygga upp en mer köldtålig havresort som tål att sås på hösten.

Havre är naturligt tolerant mot ohyra och ogräs. Därför är havre en viktig rotationsgröda, då de växter som odlas efter havre på samma plats också klarar sig med mindre besprutning. Nackdelen är att havre inte kan odlas som höstgröda.

– Ur miljösynpunkt är en höstgröda att föredra eftersom marken då inte lämnas bar under vintern. Det innebär att näringsläckage och jorderosion minskar. En höstgröda ger dessutom normalt 20-25 procent högre avkastning än en vårgröda, säger Aakash Chawade på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

– Eftersom vete och korn kan odlas som höstgrödor, men inte havre, gör detta att havren i en allt större utsträckning har svårt att konkurrera med dessa grödor.

Kyla, torka och starkt ljus

I Aakash Chawades projekt är den långsiktiga, tillämpade målsättningen att ta fram en svensk hösthavre. Rent biologiskt innebär detta en havre anpassad sig till ett flertal olika samtida stressfaktorer som till exempel kyla, frost, torka och starkt ljus. Molekylärbiologiskt innebär detta i sin tur att 1000-tals olika genprodukter behöver samverka på ett optimalt sätt. För att kunna utveckla en hösthavre behöver man förstå de underliggande mekanismerna till hur en växt kan anpassa sig till förändrade livsvillkor, som klimat, jordförhållanden med mera.

– Vi studerade vinteröverlevnaden hos 100-tals växtlinjer från diverse internationella hösthavreprogram i fält i Skåne och identifierade linjer som både överlever vintern och har en god odlingsbarhet. Därefter jämförde vi de härdigaste av dessa linjer och den vårhavre som nu odlas kommersiellt och kunde då identifiera ett antal unika egenskaper i de härdiga sorterna, som kan kopplas till köldhärdigheten.