Fredrik Stork

1674655104215.jpeg

I första hand vill bolaget dock minska antalet konstaterade fall genom att stärka smittskyddsarbetet ute på gårdarna. I den ena vågskålen ligger också Jordbruksverkets och SVA:s förstudie om salmonellahanteringen som blev klar förra året, och som kommer att mynna ut i att Agria kommer att behöva ta ett helhetsgrepp om frågan.– Vi sitter ganska still i båten innan vi vet hur vi ska utforma försäkringsskyddet i framtiden och vad det kommer att kosta. I det här arbetet försöker vi i stället trycka på olika förebyggande åtgärder och ökad provtagning för att förhindra att det här uppstår över huvud taget, säger Rasmus Troedson.

<h2>Ökade med 125 procent</h2>2022 ökade försäkringsersättningarna till salmonelladrabbade gårdar med fjäderfä med 125 procent, samt med 62 procent till gårdar med nötboskap.Totalt ökade skadekostnaderna för salmonella med 91 procent. Däremot minskade skadekostnaderna på grisgårdarna med 76 procent.Fortfarande är antalet fall för få för att det ska motivera generella höjningar av försäkringspremierna. Men det kan se olika ut för olika djurslag och produkter, enligt Rasmus Troedson.– I dag sker salmonellautbrotten stötvis. Det hade varit annorlunda om de hade legat konstant på en hög nivå.

<h2>Skärpta rutiner</h2>Förutom fler regelbunda provtagningar i besättningarna ser Rasmus Troedson också ett ökat kunskapsutbyte och skärpta rutiner som avgörande för att bromsa utvecklingen. Att helt hindra smittspridningen är inte enkelt eftersom smittan kan föras in via allt från fåglar till djurinköp, men också via personal och besökare som har varit utomlands.– Det lömska är att djuren ofta inte visar tecken på sjukdom. Det behövs karantänsrutiner för nya djur och tydligare rutiner för alla typer av arbeten, men också tydligare rutiner för hur man slussar in besökare. Det är också viktigt att man har en nödplan för hur man isolerar djur.Att delta i smittprogrammen och att ha fasta rutiner är alltså a och o, men det är också viktigt att man inte gör avsteg från rutinerna. Det kan exempelvis handla om hur man säkerställer att servicetekniker inte springer in i stallet, påpekar Rasmus Troedson.

<h2>Krav på att salmonellaprogrammen följs</h2>Även Stefan Magnusson, produktansvarig för lantbruksförsäkringarna hos konkurrenten Dina Försäkringar, ställer sig bakom huvudlinjen i uppropet. I dag försäkrar bolaget framför allt mot salmonellautbrott kopplat till nötboskapen.– Förra året hade vi relativt få skador inom området, men det flukturerar ganska mycket från år till år. Det är viktigt att man har en bra standard på gårdarna och jobbar med sitt salmonellaskydd för att behålla nuvarande premienivå, säger Stefan Magnusson.Här kräver bolaget även att försäkringstagarna ska följa de salmonellaprogram som finns.– Smittskydd är problematiskt. Tittar vi på grisnäringen som i viss utsträckning har problem med salmonella från vildsvin, så ser vi redan nu att det finns gårdar som sätter upp staket för att inte får in salmonella och andra smittor som afrikansk svinpest.

Vilken är den svagaste länken i kedjan?– Det är hygienen naturligtvis, och även om jag inte har belägg för det så är det den mänskliga faktorn. På fågelsidan finns även andra smittor, som fågelinfluensa, som är besvärlig att hantera.Även om antalet salmonellafall är få, blir konsekvenserna ofta stora eftersom driftsenheterna är mycket större i dag.– Det kanske inte ens finns djur på den svenska marknaden att rekrytera in om man måste slå ut djur i besättningen. Då blir produktionsbortfallet också större, säger Rasmus Troedson.&nbsp;

<h3>Salmonellafallen ökar</h3>2021: 262020: 202019: 182018: 13Antalet konstaterade salmonellafall hos gris, fjäderfä och nötkreatur (S. Gallinarum exkluderat). Vilda fåglar och grisar ingår inte i statistiken. Statistiken sträcker sig tillbaka till 2018, som var första året då fallen hos gris började föras på artnivå.Källa: Jordbruksverket

<h3>Ersättning till djurägare</h3>Vid ett salmonellautbrott där Jordbruksverket ingriper kan djurägaren ha rätt till ersättning. Ersättningen baseras på förtagets produktion och om gården är med i ett frivilligt kontrollprogram för salmonella eller inte. Staten ersätter normalt upp till 70 procent av kostnaderna och förlusterna, och försäkringar kan i vissa fall ersätta resten.För att ta del av ersättningen från staten måste gårdarna också hålla sig inom vissa ramar. För nötdjur finns exempelvis tak för hur många djur man får köpa in inom olika tidsramar, och för slaktkyckling finns olika produktionstak. För den som bedriver avel för produktion av slaktkycklingar och fjäderfä utgår ingen ersättning alls.Källa: Jordbruksverket

Läs mer:<a href="https://www.atl.nu/storleken-pa-agganlaggningarna-en-fraga-for-regeringen">Storleken på ägganläggningar en fråga för regeringen</a><a href="https://www.atl.nu/efter-salmonellautbrottet-det-ar-ett-jakla-liv-i-branschen-nu">Stark kritik efter Sveriges största salmonellautbrott</a><a href="https://www.atl.nu/allt-fler-smittor-narmare-sveriges-granser">Allt fler smittor allt närmare Sveriges gränser</a>

Försäkringsutbetalningarna till salmonellasmittade gårdar fortsätter att slå rekord. Förra året ökade skadekostnaderna med 91 procent hos Agria Djurförsäkring. Om fallen inte minskar kan det leda till ökade försäkringspremier.– Skador och premier följer varandra, säger Rasmus Troedson, lantbruksexpert på Agria Djurförsäkring.

Salmonellafallen hos gris, fjäderfä och nöt måste ner. Försäkringsbolag vill se skärpta rutiner och fler provtagningar.