”Förloras striden går det som i Danmark”

Bönder i Danmark är rädda, uppger Niels Hauge Mikkelsen. Han är lantbrukare och ordförande för intresseorganisationen Bæredygtigt Landbrug. Och han är oroad över den nya regeringens planer.

Grisproduktionen ska kraftigt reduceras. En lång rad sprutmedel ska förbjudas. Och det ovanpå Danmarks redan långtgående åtstramning av lantbruket. I juni 2024 aviserades en klimatskatt på jordbruk och att minst 400 000 hektar jordbruksmark ska omvandlas till skogar och våtmarker.

- En del bönder är övertygade om att det här är slutet. Det finns stora grisproducenter som i stället har börjat investera i Sverige, säger Niels Hauge Mikkelsen.

Efter lantbruket ska regeringen göra upp med fisket. Det har den nytillträdda miljöminister Maria Reumert Gjerding meddelat. Hon är tidigare ordförande för danska Naturskyddsföreningen och parlamentsledamot för Enhedslisten, som är systerparti till svenska Vänsterpartiet. Likt andra toppar i miljörörelsen har hon efter valet gått till det nya regeringspartiet Socialistisk Folkeparti.

I årets parlamentsval – som kallats svinvalet – gick många partier hårt åt lantbruket. ”Stoppa grisfabrikerna”, gick det att läsa på vänstersidans valaffischer.

Ska vi förstå vad som händer i Danmark är det här vi måste börja – i politiken och idéerna bakom.

Det som har fått fäste i dansk politik är idén att människan ska ut ur naturen. Visionen är en vild natur – med djupa skogar, orörda grässlätter och stora rovdjur. Och det här återspeglas i att 100 000 hektar jordbruksmark i Danmark ska beskogas och lämnas till fri utveckling. Av danska statsskogens areal ska 70 procent lämnas orörd

Det är inte bara vänsterpolitiker som tjusas av den här idén. Den som kanske har gjort allra mest för att förvilda stora områden i Europa är Danmarks rikaste man. Han har de senaste 20 åren bland annat köpt på sig knappt 100 000 hektar i Skottland, där omfattande rewilding-projekt pågår.

Hur har vi då kommit hit, till att många vill ersätta det brukade landskapet med vildmark?

Jag tror att ett viktigt skäl är att vi som tycker lantbruk är viktigt inte har insett att vi måste vinna varje generation för brukandet av naturen. Vi tänker fortfarande att det är självklart att alla förstår och gillar jakt och fiske, jord- och skogsbruk precis som på mormors tid.

Men så är det inte längre. I dag växer många barn upp utan att se en ko. Deras föräldrar har ingen relation till lantbruk. När okunskap sammanfaller med klimatångest och en romantisering av vildmark skapas grogrund för en lantbruksfientlig politik.

Innebär det här att det är kört? Nej. Men det krävs helt nya grepp från lantbruksnäringen.

Ska vi ha ett starkt lantbruk i Sverige i framtiden kan lantbrukets organisationer inte bara svara på remisser och lobba för stödpaket under dåliga år. Näringen måste vinna varje ny generation för lantbruk. Och det här är en ideologisk kamp. Förloras striden går det som i Danmark.