”Företagare larmar om myndighetsaktivism”

För de flesta företagare är det inte nya lagar som skapar störst osäkerhet. Nya lagar debatteras, utreds, remitteras och beslutas öppet. Den verkliga osäkerheten uppstår när villkoren förändras utan att lagstiftningen gör det. 

Det är en av slutsatserna i Företagarnas nya rapport om myndighetsaktivism. Nästan fyra av tio företagare uppger att de under de senaste två åren stött på regler eller krav från myndigheter som varit svåra att förstå eller tillämpa. Nästan var femte företagare upplever att myndigheter gjort mer negativa bedömningar än vad man rimligen kunnat förvänta sig utifrån regler, praxis eller tidigare erfarenheter. 

I många branscher handlar det om tillstånd, tillsyn eller långa handläggningstider. 

I fritextsvaren i vår undersökning beskriver många att myndigheter eller enskilda tjänstemän ibland gör godtyckliga, inkonsekventa eller alltför långtgående tolkningar av regelverk och ett av områdena där kritiken är särskilt stark är bland företagare verksamma inom den skogliga sektorn.

Det är särskilt allvarligt eftersom skogsbruk bygger på långsiktighet. Inom skogsbruk är förutsebarhet inte bara önskvärd – den är en förutsättning för investeringar, generationsskiften och ett aktivt brukande. Samtidigt beskriver många skogsägare att de upplever motsatsen.

Artskyddsärenden, förändrade bedömningar och nya tolkningar av regelverk har under senare år skapat en växande osäkerhet kring vad som faktiskt gäller. Företagarna lyfter i rapporten flera uppmärksammade exempel där avverkningar stoppats efter fynd av skyddade arter och där markägare upplevt att konsekvenserna varit svåra att förutse. 

Under arbetet med rapporten kom vi exempelvis i kontakt med en skogsaffärsutvecklare. Han vittnar om ett fall där särskild hänsyn till en art skulle tas i samband med en avverkning. I ett samråd kom man gemensamt fram till vilket område som skulle sparas. Snitslar sattes upp. Men på kvällen – utanför arbetstid – åkte handläggaren ut och utökade området som skulle sparas. Till samrådet var även en en expert på arten i fråga inbjuden men det visade sig att samma person var den som rapporterat in fynden från första början samt att den sakkunnige även var ordförande i en lokal miljöorganisation.

Oavsett hur man ser på det enskilda fallet illustrerar det ett problem som många företagare känner igen: Känslan av att spelreglerna flyttar sig medan processen pågår. 

Det är här diskussionen om myndighetsaktivism börjar. 

Begreppet saknar juridisk definition och används ofta slarvigt i debatten. Men i rapporten används det för att beskriva situationer där myndigheters tolkningar, praxis eller vägledningar i praktiken får lika stor betydelse som själva lagstiftningen. 

Det betyder inte att tjänstemän agerar i ond tro. Tvärtom. Många handläggare arbetar under komplicerade regelverk, motstridiga mål och ett rättsläge som ibland förändras genom domstolsavgöranden. Men även välmenande tolkningar kan få långtgående konsekvenser för den som ska investera, anställa eller planera sin verksamhet. 

Från ett företagarperspektiv är effekten densamma. När framtidens krav inte går att förutse blir det svårare att investera. Svårare att lämna över till nästa generation. Svårare att våga utveckla verksamheten. 

Företagarna föreslår därför flera reformer för att stärka rättssäkerheten och förutsebarheten. Bland annat vill vi se tydligare ansvarskedjor, kortare handläggningstider, större enhetlighet i tillämpningen och tidsgränser där uteblivna beslut som huvudregel leder till bifall. Vi vill också se en översyn av länsstyrelsernas nuvarande roll och ett stärkt fokus på att myndigheter ska verkställa politiska beslut – inte successivt skapa nya villkor för företagande genom praxis och interna tolkningar. 

I en rättsstat ska människor kunna läsa lagen, förstå reglerna och planera sin verksamhet därefter. När villkoren i stället formas genom svårförutsebara processer, förändrade tolkningar och lokala bedömningar riskerar tilliten att urholkas. 

Det är en utveckling som varken företagare, myndigheter eller samhället i stort tjänar på.