Torka, pandemi, krig och kostnadskris har de senaste åren blixtbelyst behovet av att stärka Sveriges matproduktion. Vi välkomnar därför att regeringen ska uppdatera livsmedelsstrategin.
Målet måste vara att producera mer svensk mat. Vi föreslår därför ett mål om netto noll handelsbalans i livsmedelssektorn.
Import är en viktig del i en fungerande livsmedelskedja och handeln med mat är avgörande för ett globalt hållbart livsmedelssystem. Vi bör till varje pris undvika protektionism.
Samtidigt bör målsättningen att öka både svensk produktion och export vara tydlig. För att nå dit behöver Sverige producera mer mjölk.
Nu krävs konkreta åtgärder som tar avstamp i hur livsmedelskedjan faktiskt fungerar.
1. Öka lönsamheten i primärproduktionen.
En ökad och mer hållbar svensk livsmedelsproduktion kräver investeringar. Men i dag leder låg lönsamhet, brist på kapital, tidsödande tillståndsprocesser samt osäkerhet om kommande regleringar till att många företag drar sig för att investera. Den uppdaterade strategin bör därför fokusera på enklare regler, kortare tillståndsprocesser och bättre tillgång till finansiering.
2. Inkludera alla miljöaspekter och ett näringsperspektiv i hållbarhetsarbetet.
Matproduktionens viktigaste uppgift i ett hållbart samhälle är att få fram näringsrika och hälsosamma livsmedel. Matens miljöpåverkan bör därför alltid sättas i relation till dess näringsinnehåll. Liksom resten av samhället måste livsmedelsindustrin och jordbruket kraftigt öka takten i att få ner sina klimatutsläpp. Samtidigt måste samma systematiska arbete för mål, mätmetoder och verktyg för kolinlagring och biologisk mångfald utvecklas.
3. Minska sårbarheten och öka beredskapen i lantbruks- och livsmedelssektorn.
En ökad svensk produktion av insatsvaror – till exempel gödsel, foder och drivmedel – är en viktig pusselbit. Här kan utbyggnaden av biogas i hela landet spela en avgörande roll. Livsmedelsbranschens samhällsviktiga funktion måste också avspegla sig i prioritering av infrastruktur som el och energi, vägar och transporter, vatten och avlopp.
Till sist: Bondekooperativ viktig länk mellan lantbruk och livsmedel.
Genom bondeägda kooperativ stärker bönderna sin förhandlingsposition och tar även del av värdet senare i kedjan. Det skapar skalfördelar och kunskapsöverföring som är centrala både för investeringar och fortsatt hållbarhetsarbete. Det minskar även marknadsriskerna. Den kooperativa företagsformen bör därför särskilt beaktas i livsmedelsstrategin.
Det finns även lärdomar från andra områden. Klimatpolitiska rådet och Klimatklivet har till exempel ökat styrfarten i klimatarbetet, såväl i politiken som i näringslivet. Vi föreslår därför att regeringen inrättar ett Matpolitiskt råd som kan bevaka svensk livsmedelsförsörjning samt ett Matkliv som kan bidra till investeringar i hållbar matproduktion.
Vi bidrar gärna i arbetet framåt, både med våra kunskaper från att vara en stark lokal aktör och med våra erfarenheter från att vara ett av världens största mejeriföretag.
