Jörgen Cardell

Peter Malmström sitter på huk i en blommande kantzon.

large_1659600670601.jpeg

medium_1659600670601.jpeg

small_1659600670601.jpeg

thumbnail_1659600670601.jpeg

1659600670601.jpeg

Mer eller mindre varje dag kan man höra rapporter om hur olika djurarter hotas beroende på ett ändrat klimat och avsaknad av rätt livsvillkor.&nbsp;

Det var en del av bakgrunden till att organisationen Odling i Balans 2017 drog igång det man kallade SamZonsprojektet. &nbsp;Norr om Tåkern i Östergötland ligger Broby gård. Den är en av 16 pilotgårdar som är med i projektet. Vi är i slutet av juli och några dagar innan skördetröskorna går igång. Peter Malmström driver gården tillsammans med sina bröder Thomas Malmström och Stefan Malmström.– Vi har haft kantzoner i fem år nu och det är med varierande lycka. Ibland har etableringen blivit bra och ibland mindre bra. Min slutsats där är väl egentligen att man ska vara förberedd och tänka till redan på hösten vad som ska sås under våren. Första året skulle vi ha med solrosor men det blev ingenting. Däremot gick det bra med klöver och honungsört. Idag har vi hunnit prova klart och det som passar här är honungsörten, säger Peter Malmström.

large_1659600606912.jpeg

medium_1659600606912.jpeg

small_1659600606912.jpeg

thumbnail_1659600606912.jpeg

1659600606912.jpeg

Vad innebär kantzonerna ekonomiskt?– Det finns inga direkta för- eller nackdelar. Man tjänar inte några pengar på det och utsädet är inte så dyrt. Det som kostar är tiden och att ställa om, till exempel såmaskiner. Man ska försöka göra det strax efter den vanliga sådden. Då blir ställtiden mindre.&nbsp;Ytan som går åt till kantzonerna, är den ekonomiskt försumbar?– Ja, det är det. Man får igen det genom goodwill istället. På sikt hoppas vi få en bättre biologisk mångfald och en bättre pollinering.Har du fått några specifika ekonomiska bidrag?– Nej, vi har bara ett vanligt EU-bidrag som i sig kräver fem procent ekologisk fokusareal. Där finns en hel rad åtgärder man kan göra och då är kantzonerna en sådan. Just i år har tvånget justerats beroende på kriget i Ukraina.

large_1659600616967.jpeg

medium_1659600616967.jpeg

small_1659600616967.jpeg

thumbnail_1659600616967.jpeg

1659600616967.jpeg

Vilka djur har ni sett en ökning av?– Faktiskt fler rådjur, men framför allt är det insekter som humlor och bin. Zonerna lockar också den vita nässelfjärilen i stora mängder. Det är en milsvid skillnad mot en vanlig vägkant.Hur har du valt utsäde till blommorna?– Till en början fick vi det av Odling i Balans. Nu har jag kommit fram till att honungsörten är lätt att etablera och bra för spannmålen. En del av frösorterna kan dra till sig växtföljdssjukdomar. De kan till exempel dyka upp när du sår raps eller att du får ärtrotröta.Någon annan slutsats som du dragit?– Ja, mängden insekter ökar markant. En personlig reflektion jag har är att det verkar bli färre rapsbaggar och bladlöss. Insekterna fungerar som predatorer i förhållande till rapsbaggen och lössen.

<h3>Om du vill anlägga blommande zoner</h3>Peter Malmströms tips till andra lantbrukare:• Se till att du från början sår på en ogräsfri zon. Ta inte den sämsta ytan.&nbsp;• Så direkt efter att du utfört den vanliga vårsådden.• Släpp billtrycket så du inte får ner fröna för djupt.&nbsp;• Om man vill vara lite mer avancerad kan man så för att få blommor i flera etapper. Det är trevligt med blommor över en längre tid.

<h3>Odling i Balans</h3>Göran Ohlsson, lantbrukare på Norregården i Dalby, och Bengt Godring var de som 1991 startade projektet Odling I Balans. Det var en reaktion mot alltför intensiv odling.&nbsp;Att utgå ifrån pilotgårdar var viktigt och från början fanns sex gårdar med, både från Skåne och Mellansverige. Idag har föreningen 17 gårdar anslutna till verksamheten. Många av gårdarna har varit med i flera år.&nbsp;Odling I Balans driver och medverkar i ett antal projekt tillsammans med forskare och andra experter, rådgivare, lantbrukare, intressenter och miljöorganisationer. Mats Engqvist är ordförande och Lena Holm är koordinator.På sin hemsida skriver organisationen ”SamZon är ett projekt som syftar till att utveckla ett koncept för skyddszoner, med många olika funktioner, såsom minimera risken för läckage och oönskade ämnen, gynna biologisk mångfald, gynna eller skydda mot vilt, rekreation och liknande”.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/vad-kostar-biologisk-mangfald">Forskningsprogram ska sätta pris på biologisk mångfald</a><a href="https://www.atl.nu/slu-i-europeiskt-samarbete-for-overvakning-av-pollinatorer">Forskare testar metoder för att räkna pollinatörer</a>

Blommande kantzoner kan minska brist på humlor och bin i det svenska slättlandskapet. Men det finns också andra fördelar för lantbruket:– Min reflektion är att det verkar bli färre rapsbaggar och bladlöss, säger Peter Malmström, lantbrukare utanför Vadstena.

Han ser till att blommande kantzoner lever vidare

Växtodling

Lantbrukaren Peter Malmström har testat och det surrar intensivt av insekter i hans remsor.