facebooktwittermail

Förändrat ljus påverkar växtens fysiologi

LED-belysning i växthus blir allt vanligare bland kommersiella odlare. Hur påverkar förändringar av belysningen det som odlas? Forskaren reder ut.

Hej, jag vill fråga forskningen om man kan säga något om hur omställningen till LED-belysning påverkar förekomsten och bekämpningen av sjukdomar på de större kulturerna i växthus. Många av oss som bedriver kommersiell odling av exempelvis gurka och tomat lägger sakta över till LED i växthusen och det innebär en hel del odlingstekniska justeringar - därför undrar jag också om jag kan/bör förvänta mig något i fråga om växtskydd.

Malin

Hej Malin och tack för en superintressant och samtidigt komplex fråga! Vi vände oss till Beatrix Alsanius, forskare på SLU Alnarp som forskar på just detta. Hon svarar såhär:

”Det var precis den frågan som jag ställde mig när hortikulturen började visa ett större intresse för LED-belysning i mitten till slutet av förra decenniet. Det är också den frågan vi djupdyker i inom ramen för projektet 'Integrerad bekämpning i nytt ljus'.

Ett kort svar på din fråga är ja.

Det längre svaret berör varför och hur. För detta måste vi påminna oss om två saker:

1. Växter är aldrig ensamma, utan lever ett glatt socialt liv tillsammans med mikroorganismer. Dessa mikroorganismer finns utanpå samtliga växtdelar, men också inuti. Majoriteten av mikroorganismer märks inte alls av ur ett odlingsperspektiv; vissa har förmågan att skydda mot sjukdom och andra förmågan att framkalla densamma.

2. Att ändra ljusbetingelser, det vill säga ljuskälla och ljuskvalitet, påverkar miljön i beståndet (exempelvis temperatur och fuktighet) och växtens fysiologi.

I ett av våra projekt utsatte vi prydnadssolrosor för högtrycksnatriumlampor samt vit eller röd/blå LED-belysning. Vi såg förändringar i sammansättning av både bakterie- och svampsamhällen på bladen.

Förändringar i ljusbetingelser påverkar mikroorganismernas fysiska miljö och deras tillgång till föda. Vissa kan hävda sig bättre än andra, vissa lämnar scenen och skapar därmed en nisch för andra att ta plats.

Utöver detta påverkar ljuskvaliteten livsstilen hos vissa mikroorganismer. De kan förändra sina beteendemönster och matvanor då de utsätts för olika ljuskvaliteter. Norska undersökningar har visat att UV-B, dock inte UV-A, motverkade mjöldagg på gurkor, i synnerhet om angripna gurkplantor behandlades med UV-B i kombination med rött ljus.

Bortsett ifrån ljusets effekt på sjukdomsalstrare kan ljuskvaliteten också påverka alla andra organismer som finns på växten. Vissa bakterier har 'blå ögon', det vill säga de kan uppfatta blått ljus. Bland dessa finns några av de bakteriesläkten som är vanligast på blad, och som spelar en stor roll i att reglera sjukdomsalstrare.

Ljuspreferenserna skiljer sig mellan olika organismer. Deras matvanor har effekt på deras livsstil. I projektet 'Integrerad bekämpning i nytt ljus' som finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning och Formas undersöker vi (Beatrix Alsanius, Maria Hellström, Maria Karlsson och Karl-Johan Bergstrand) hur effekten av biologiska bekämpningsorganismer mot gråmögel och mjöldagg kan optimeras. Vi arbetar för att ta fram en metod som förbättrar verkningsgraden av biologiska bekämpningsmedel (BCA) mot dessa sjukdomsalstrare med hjälp av ljuskvalitet och BCA:s älsklingsmat.”

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu