Satsning på nyckelbiotoper ifrågasätts

I fjol beslutade regeringen om en ny nationell inventering av nyckelbiotoper. Inventeringen kompletteras också med öronmärkta pengar för ersättning till skogsägare med nyckelbiotopsrika brukningsenheter, 250 miljoner kronor per år i tio år.

Men enligt Gunnar Lindén på LRF Skogsägarna kommer pengarna inte räcka till.

– Redan i dag finns nästa 40 000 hektar nyckelbiotoper på nyckelbiotopsrika brukningsenheter och som ännu inte fått något formellt skydd med ersättning till markägarna. Med en ersättning på 50 000 kronor per hektar, vilket är lågt räknat, skulle det med dagens budget ta åtta år att ersätta bara dem, säger Gunnar Lindén till ATL.

I dag är cirka 2 procent av den produktiva skogsmarken klassad som nyckelbiotoper. Men Skogsstyrelsen har tidigare uppskattat den totala arealen till uppåt det dubbla.

Nyckelbiotopsbegreppet förändrat

– Det är naturligtvis svårt att säga hur mycket som tillkommer vid en ny inventering. Med tiden har också nyckelbiotopsbegreppet förändrats. En del miljöer, med till exempel olika marksvampar, som tidigare inte klassades som nyckelbiotoper räknas som det i dag.

– Men om vi antar att 5 procent av den produktiva skogsmarken klassas som nyckelbiotoper efter en ny inventering så kommer hälften rent statistiskt att ligga på en brukningsenhet med mer än 5 procent nyckelbiotoper. Den ökningen är exponentiell, ju fler nyckelbiotoper som tillkommer desto större är risken att den hamnar på en nyckelbiotopsrik brukningsenhet, säger Gunnar Lindén och fortsätter:

– Om det tillkommer 400 000 hektar nya nyckelbiotoper skulle uppemot 200 000 hektar ligga på en nyckelbiotopsrik fastighet. Då skulle det ta 48 år att ersätta alla skogsägare med nyckelbiotopsrika brukningsenheter.

Flera osäkerheter i kalkylen

Gunnar Lindén framhåller att det finns flera osäkerheter i kalkylen, bland annat arealen nyckelbiotoper, andelen som hamnar på en nyckelbiotopsrik brukningsenhet och ersättningsnivån. Men han anser ändå att satsningen på nyckelbiotoper är rejält underfinansierad.

– En nyckelbiotop definieras som "ett område med stor betydelse för skogens flora och fauna". Men det finns ingen absolut sanning om vad som har "stor betydelse". I skogen finns inga klara gränser, och man väljer själv var man lägger ribban.

"Pengarna räcker inte"

– Nu har Skogsstyrelsen kalibrerat sig på en nivå runt 4 procent, vilket innebär att pengarna inte räcker. Men de kan också välja att anpassa sig till de pengar som finns för att kunna ersätta de flesta skogsägare som påverkas, menar Gunnar Lindén.

LÄS OCKSÅ: "Skogsägarna hamnar i kläm"

LÄS OCKSÅ: Detta ska Skogsstyrelsen ha koll på i år

LÄS OCKSÅ: Ingen ska behöva få mer än 10 procent nyckelbiotop