Martin Gustafsson

article_sdlMi6-lUbiSC8_NormalHires.jpg

large_sdlMi6-lUbiSC8_NormalHires.jpg

medium_sdlMi6-lUbiSC8_NormalHires.jpg

sdlMi6-lUbiSC8_NormalHires.jpg

<p>Rapporten släpptes i slutet av november och är skriven av Platform on Sustainable Finance Technical Working Group. Den ska fungera som vägledning för EU-kommissionen i arbetet med att sätta nya riktlinjer inom taxonomin för hållbara investeringar.</p>

<p>För lantbruket presenteras en rad detaljerade förslag för vilka kriterier som ska gälla för att verksamheten ska betraktas som en hållbar investering. Övergripande handlar förslagen om att anpassa verksamheterna till en cirkularitet där resurser utnyttjas på bästa sätt.</p><h2>Minskade kväveutsläpp</h2><p>När det kommer till jordbruket är minskade kväveutsläpp i fokus, varje gård föreslås göra en kvävebalans, där det finns fastställda mini- och maxnivåer. Det sätts också en gräns vid hur mycket organisk gödsel som får tillföras, 120 kilo per hektar och år för åkermark och 140 kilo för slåttervall.&nbsp;</p><p>Dessutom föreslås att minst 80 procent av kvävegödseln som produceras på plats på gården ska vara organisk. I rapporten finns också förslag på hur gödseln ska hanteras för att minimera kväveläckage, som minst tre utskrapningar per dag och vikten av att spola bort rester med högtryckstvätt. Samtidigt betonas också hur foder med lägre proteinhalt minskar utsläppen av ammoniak.&nbsp;</p>

<h2>Alla djurbesättningar ska beta</h2><p>Det finns också förslag på hur minst 75 procent av fodret till alla former av boskap ska odlas på den aktuella gården och resterande del köpas in lokalt. Alla boskapsdjur inklusive höns ska också ha tillgång till bete med undantag för vid vissa väderförhållanden och tillfälliga restriktioner kopplat till risk för smittspridning.&nbsp;</p><p>I rapporten lägger man också stor vikt vid Natura 2000-områden och det som brukar kallas för nitratkänsliga områden. Man föreslår att varken bete eller odling får ske närmare än en halv kilometer från områdena medan boskapsstallar eller lagring av gödsel inte ska tillåtas närmare än en kilometer.&nbsp;</p><h2>Olika krav beroende på skötselmetod</h2><p>Skogsbruket har rapportförfattarna delat upp efter tre olika förvaltningsmetoder, en där naturskogar dominerar (1), en som bygger på likåldrig blandskog som bedrivs med intensivt skogsbruk (2) och en med ett ännu intensivare skogsbruk som kännetecknas av likåldriga monokulturer (3).&nbsp;</p><p>Därefter ges förslag på hur stora delar av skogsmarken beroende på skötseltyp som ska avsättas från skogsbruk. För förvaltningsmetod 2 handlar det om 20 procent och för metod 3 upp till 50 procent beroende på hur mycket skogsmark som förvaltas enligt metod 1 och 2. Man föreslår också en begränsning i hyggesstorlek för metod 2 på en hektar för lövskog och tre hektar för barrskog. För metod 3 sätts inga begränsningar, vilket också är genomgripande för hela rapporten. Den skogsmark som brukas som mest intensivt ska fortsätta brukas på det sättet utan restriktioner eller krav på att skapa biologisk mångfald, medan de andra skogarna föreslås detaljstyras mer.</p>

<h2>Sverige och Finland pekas ut</h2><p>I rapporten pekas skogsbruket i Sverige och Finland ut som särskilt problematiskt och som ett motiv till varför EU måste ta ett hårdare grepp kring skogen för att säkerställa att miljömålen uppfylls:&nbsp;</p><p>”I Finland, trots att mer än 90 procent av skogarna är certifierade enligt PEFC, är 76 procent av skogsmiljöerna hotade och 21 procent nära att hotas. Situationen i Sverige är liknande, trots en hög andel certifierad skog, går skogar med ett högt bevarandevärde förlorade som ett resultat av standardiserade skogsbruksmetoder, skyddade områden och avsättningar är ofta för små både på fastighets- och landskapsnivå för att uppfylla bevarandemålen”, skriver rapportförfattarna.</p>

<p><i>Rättelse: Artikeln har ändrats för att tydliggöra att taxonomin inte innebär några förbud. Kriterierna gäller vad som ska betraktas som hållbara investeringar. Investeringar kan fortfarande göras i verksamheter som inte uppfyller kriterierna.</i></p>

<h3>Rapporten</h3><p>Platform on Sustainable Finance är ett rådgivande organ till EU-kommissionen med fokus på att utveckla riktlinjerna för taxonomin. Plattformen består av 57 medlemmar och 11 observatörer.&nbsp;</p><p><a href="https://finance.ec.europa.eu/system/files/2022-11/221128-sustainable-finance-platform-technical-working-group_en.pdf">Rapporten</a><a href="chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://finance.ec.europa.eu/system/files/2022-11/221128-sustainable-finance-platform-technical-working-group_en.pdf"> </a>är framtagen av en undergrupp till Platform on Sustainable Finance. Undergruppen har som uppgift att ta fram kriterier för granskning av de gemensamma miljömålen som medlemsstaterna kommit överens om.&nbsp;</p>

<h3>Taxonomin</h3><p>Tanken med taxonomin är att den ska styra investeringar mot hållbara verksamheter. Taxonomiförordningen antogs 2020.&nbsp;</p><p>Där anges sex miljömål:</p><p>1. Begränsning av klimatförändringar.</p><p>2. Anpassning till klimatförändringar.</p><p>3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.</p><p>4. Övergång till en cirkulär ekonomi.</p><p>5.<strong> </strong>Förebyggande och kontroll av föroreningar.</p><p>6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.</p><p>För att klassas som miljömässigt hållbar måste en verksamhet bidra väsentligt till minst en av målsättningarna, och inte orsaka betydlig skada på någon av de andra.&nbsp;</p><p>Taxonomin innehåller inga förbud av verksamheter eller metoder och innebär inte heller att det blir förbjudet att investera i verksamheter som inte uppfyller kriterierna.</p>

<p>Inga djurbesättningar närmare än en kilometer från Natura 2000-områden och en avsättning till naturvård på upp till 50 procent av skogsmarken beroende på skötselmetod.&nbsp;</p><p>Det är några av de nya förslagen om hållbarhetskriterier för investeringar i lantbruk.</p>

Inga djurbesättningar närmare än en kilometer från Natura 2000-områden och en avsättning till naturvård på upp till 50 procent av skogsmarken beroende på skötselmetod. 
Det är några av de nya förslagen om hållbarhetskriterier för investeringar i lantbruk.