Martin Gustafsson

Våtmarker och betande kor vid Oset, Örebro.

sdlcNCvB4JT_ug-nh.jpg

<p>Att skapa våtmarker eller restaurera tidigare våtmarker är ett av Sveriges miljömål. Regeringen har också skjutit till 200 miljoner kronor per år för arbetet från och med 2023.&nbsp;</p>

<p>Statistik, över åtgärder som har finansierats med statliga medel, visar att andelen våtmarker som återställdes eller anlades under 2022, cirka 2 150 hektar, var den högsta sedan 2010, det år som siffrorna sträcker sig till. Ökningen från 2021 är dock ytterst liten, endast 12 hektar.&nbsp;</p><h2>Stort behov</h2><p>Anders Bergström, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Västergötland och den som samordnar landets länsstyrelsers siffror på hur mycket våtmarker som skapas, betonar att det finns mycket kvar att göra.&nbsp;</p><p>– Vi ser en ökning i arealen våtmark som anläggs men behovet är fortfarande stort, säger han.</p><p>Sedan 2010 har störst areal våtmark anlagts eller återställts i Jämtland, Skåne och Örebro län. Förutsättningar för återskapandet av våtmarker är större i södra Sverige.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Det har torrlagts väldigt stora arealer våtmarker i södra Sverige. Idag finns en bråkdel våtmarker&nbsp;kvar jämfört med hur det var i början av 1800-talet, säger Anders Bergström.&nbsp;</p>

1684849074075.jpeg

<h2>Fyller flera viktiga funktioner</h2><p>Våtmarker är viktiga utifrån flera orsaker. Till exempel förmågan att hålla kvar vatten vid kraftiga skyfall, översvämningar eller i samband med torrperioder.</p><p>– De kan också vara viktiga för rening av vatten och även positiva för biologisk mångfald, säger Anders Bergström.&nbsp;</p><p>När det gäller positiva klimateffekter i form av minskade utsläpp av växthusgaser är det att återställandet på torvmarker som är viktigt.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Generellt sett så ju bördigare marker som återväts desto bättre för klimatet, säger Anders Bergström.&nbsp;</p><h2>Går för långsamt</h2><p>Men även om arbetet med att skapa eller restaurera våtmarker ökat är takten för långsam enligt Helena Öberg, Naturvårdsverket.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Det är klart att det som görs, gör stor nytta men i förhållande till vad som borde göras för att komma framåt är det ganska lite. Vi behöver jobba i snabbare takt, säger hon och fortsätter:&nbsp;</p><p>–&nbsp;Det krävs mycket resurser på flera nivåer, det ska finnas utförare och också en administrativ struktur som ska klara av att arbetet med våtmarker ökar. Men vi ser över regelverk och jobbar på flera olika sätt föra att effektivisera arbetet.</p>

Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket.

1684919009884.jpeg

<h2>Gäller att ha koll på juridiken</h2><p>Anders Bergström pekar på några av de utmaningar som finns.&nbsp;</p><p>– Det kan finns gamla dikningsföretag eller avvattningsföretag, som kan komplicera juridiken. Sen är det ju också så att om man som enskild markägare vill plugga igen ett dike så gäller det att man har koll på att det inte påverkar markägare runt i kring, säger han.&nbsp;</p><p>Samtidigt menar han att även mindre åtgärder kan ge stor effekt.&nbsp;</p><p>– Att jobba med våtmarker är ju väldigt varierande och det är ett stort spann mellan ganska små och enkla åtgärder till väldigt stora projekt som kan löpa över flera år. Att plugga igen ett eller två diken kan vara en ganska enkelt insats som kan ha stora positiva effekter till att anlägga en helt ny våtmark som kan vara ett väldigt stort projekt, säger han.&nbsp;</p>

<h3><strong>Läs även:</strong></h3><p><a href="https://www.atl.nu/sa-uppstar-markskadorna-och-sa-kan-de-minska"><strong>Markskador går att begränsa</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/risk-for-okade-metanutslapp-fran-aterstallda-vatmarker"><strong>Risk för ökade metanutsläpp från återställda våtmarker</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/vitrygg-signalart-for-klimatanpassning-och-lonsamt-lov"><strong>Hotad hackspett hintar om klimatanpassning</strong></a></p>

<p>Under 2022 återskapades eller anlades cirka 2 150 hektar våtmarker.&nbsp;</p><p>– Vi ser en ökning men behovet är fortfarande stort, säger Anders Bergström, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Västergötland.&nbsp;</p>

”Vi ser en ökning men behovet är fortfarande stort.”

Fler våtmarker anlades under 2022 

Skog

”Vi ser en ökning men behovet är fortfarande stort, säger Anders Bergström, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Västergötland. 