Sara Johansson

På en Bauertunna av glasfiber har Fjälkeröd låtit montera en 36 meters sprutramp från Lemken. De yttersta sex-metersdelarna är borttagna. Resultatet blir en robust specialspridare för exaktgödling av Lyckeby Grow och Vinass.

1676638976960.jpeg

I slutet av januari inledde EU-kommissionen ett överträdelseärende mot Sverige. Det av EU satta nationella målet för minskade utsläpp av ammoniak missades med råge 2020.

Att målet missats kom inte som någon överraskning för de som arbetar med Sveriges efterlevnad av vad som kallas takdirektivet, som reglerar luftföroreningar av olika ämnen, inklusive ammoniak. Siffrorna för 2021 visar samma sak, och i den prognos för framtida utsläpp som ska presenteras i mars ser det inte bättre ut.– Det kommer att finnas ett så kallat gap mellan hur mycket utsläpp som beräkningarna säger kommer vara fram till 2030 och det åtagande som finns enligt EU:s takdirektiv i hur stora utsläppen ska vara, säger Kristoffer Molarin, handläggare på myndigheten.Sveriges ammoniakutsläpp har minskat. 2020 låg de på runt 53 000 ton och 2021 på kring 51 000 ton. Men målet som skulle nåtts 2020 låg på ungefär 49 000 ton. För att ligga i linje med takdirektivet framåt behöver utsläppen minska mellan 3000 och 4000 ton, enligt Magnus Bång på Jordbruksverket. Han vill dock inte uttala sig om hur svår en sådan minskning är att nå.Men är det mycket eller lite?– Det är halvmycket, kan man säga.

<h2>Jordbruket står för 90 procent av utsläppen</h2>Det är det enskilda medlemslandet som bestämmer vad som ska göras för att följa takdirektivet. Det beskrivs i ett nationellt luftvårdsprogram. Jordbruksverket ansvarar för genomförandet av just ammoniakmålet då det enligt Sveriges luftvårdsprogram ska uppnås enbart genom åtgärder inom jordbruket. Sektorn står för nästan 90 procent av de svenska ammoniakutsläppen, mest via lagring och spridning av gödsel. Luftvårdsprogrammet ska uppdateras vart fjärde år, och i år är det dags. Naturvårdsverket arbetar med ett förslag på reviderat program som ska lämnas över till regeringen senast i juni.&nbsp;– I den rapporten kommer det att finnas förslag på nya styrmedel som ska få bland annat ammoniakutsläppen att minska, säger Kristoffer Molarin, handläggare på Luftenheten vid Naturvårdsverket.

<h2>EU-kommissionen kräver svar senast i slutet av mars</h2>Han vill inte säga vilka mer specifika rekommendationer Naturvårdsverket förbereder, men han bekräftar att det inte väntar några större förändringar när det gäller att det är jordbruket som ska stå för ammoniakminskningarna.– Ja, det är främst det.Ska utsläppen av ammoniak minska måste alltså jordbruket göra mer. Det är regeringen som beslutar om luftvårdsprogrammet.&nbsp;I ett svar på en skriftlig fråga från en riksdagsledamot skriver klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att hon konstaterar att de åtgärder som den förra regeringen beslutade om för ammoniak inte räcker till. Ministern skriver också att hon kommer att återkomma när det är dags att lämna in det nya luftvårdsprogrammet till EU-kommissionen. Så länge kan regeringen dock inte vänta på att svara på kommissionens överträdelseärende. Det får gå högst två månader mellan ett så kallat formellt yttrande från EU-kommissionen och svaret från ett medlemsland. Det betyder att regeringen måste ha ett svar klart senast i slutet av mars.

Sverige når inte EU-målen för ammoniak och det är jordbruket som måste göra mer.

Sverige når inte EU-målen för ammoniak och det är jordbruket som måste göra mer.