facebooktwittermail

Andra aspekter än veterinärernas situation måste vägas in

Förenklingar av arbetssättet får inte äventyra djurhälsan och djurskyddet, skriver Anna Wretling Clarin, Jordbruksverket. 

Kor i hage.
Personliga veterinärbesök ger en bättre bild av djurskyddet på gården, menar Anna Wretling Clarin. FOTO: JERKER ANDERSSON/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Vi håller med Magnus Carlman och Helena Kättström i Växa att det är nödvändigt att tänka nytt när det gäller den veterinära servicen i Sverige. Vi har behövt tänka nytt i många olika avseenden en längre tid då djursjukvården i Sverige både har utvecklats och vuxit kraftigt de senaste åren.

Distriktsveterinärerna har anpassat sin organisation successivt för att möta utvecklingen där allt fler privata veterinärområden inte har kunnat upprätthålla jourverksamhet. I dessa områden har Distriktsveterinärerna helt eller delvis tagit över beredskapen. Till detta kommer att allt fler har skaffat husdjur, främst hästar, hundar och andra sällskapsdjur, vilket har lett till en kraftigt ökad efterfrågan på veterinär service i hela landet.

När vi i februari 2020 lämnade in en skrivelse till regeringen med uppmaningen att utreda hur det statliga veterinära uppdraget ska se ut var det just av den anledningen att det krävs en förändring för att trygga den höga nivå på djursjukvård som vi ska ha i Sverige.

Att öppna upp för digitala besök inom ramen för Villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) under coroanapandemin var ett tillfälligt undantag från reglerna för att underlätta för både veterinärer och djurägare. Vi vet att detta fungerade väl under pandemin och är glada för det.

Det finns situationer där digitala besök kan fungera väl, exempelvis vid rådgivningstjänster som används av olika aktörer i dag. Men i diskussionen om att öppna upp för fler digitala besök och behandlingsmöjligheter behöver andra viktiga värden också vägas in.

En sådan parameter är till exempel regler för förskrivningen av olika typer av läkemedel och konsekvenserna det skulle kunna medföra med tanke på antibiotikaresistens. Situationen i Sverige är bättre än i många andra länder eftersom vi har en låg förbrukning av antibiotika, och det goda läget vill vi behålla.

En annan viktig faktor som vi behöver ta hänsyn till är djurskyddet.  De årliga kontrollrapporterna från Länsstyrelsen visar en bild av att många brister har legat på en jämn och hög nivå under många år. Att möjliggöra för fler digitala besök behöver ställas mot dessa nämnda viktiga värden och fler sådana värden, inte bara mot veterinärernas arbetsmiljö och det förebyggande arbetet även om det också är viktiga aspekter.

Detsamma gäller för möjligheten att öppna ViLA för alla mjölkgårdar som vill ansluta sig. Vi håller med om att det är dags att se över bestämmelserna för ViLA mjölk och det ska vi göra nu i samband med en översyn av våra föreskrifter. Vi har haft en dialog med branschen inför detta arbete och den är nödvändig även fortsättningsvis.

Det finns många aspekter att fundera över här så att vi inte riskerar vår goda djurhälsa, djurskydd och livsmedelssäkerhet. Det är glädjande att VÄXA vill vara en del av den diskussionen och förhoppningsvis också tillsammans med oss och andra ta ansvar för den veterinära servicen framgent.

Anna Wretling Clarin

Enhetschef på djuravdelningen Jordbruksverket

Läs debattartikeln den här texten är ett svar på

"Dags att tänka nytt om veterinärerna ska räcka"