Hans Dahlgren

Rotfrukter. I lagringsförsöken i Borgeby finns både stukor med sockerbetor och med stärkelsepotatis.

large_1641285291018.jpeg

medium_1641285291018.jpeg

small_1641285291018.jpeg

thumbnail_1641285291018.jpeg

1641285291018.jpeg

Så fort stukorna täcks för att skyddas mot frost ökar också risken för att temperaturen ska öka inne i stukorna. Betorna lever fortfarande och den respiration som pågår efter att de skördats alstrar värme.&nbsp;

Nedbrytningen av socker hänger ihop med temperaturen i stukan genom att respirationen blir större och den mikrobiella aktiviteten högre.– Tanken med projektet är att kunna minska antalet daggrader genom att nyttja kalluften på natten och trycka in i stukan, säger projektledaren Joakim Ekelöf på Nordic Beet Research (NBR).

large_1641285288113.jpeg

medium_1641285288113.jpeg

small_1641285288113.jpeg

thumbnail_1641285288113.jpeg

1641285288113.jpeg

Det är alltså inte lagringsperiodens längd som är avgörande för hur stora lagringsförlusterna blir, utan den ackumulerade temperaturen som betorna eller potatisen utsatts för, så kallade daggrader. Har det varit tio grader varmt i stukan under ett dygn har man ackumulerat tio daggrader. Samma sak om det varit fem grader varmt under två dygn.Förra vintern var den första i projektet där man körde utrustningen en hel lagringsperiod. Resultatet var tydligt.– Vi minskade antalet daggrader med omkring 30 procent i de två sockerbetsstukorna vi undersökte. Även sockerförlusterna minskade cirka 30 procent.Är det bra?–&nbsp;Det låter bra. Sedan är frågan vad värdet på sockerförlusterna är utan en fläkt och med en fläkt. Där kan man säga att det täcker inte riktigt kostnaderna för fläkten. Fläktutrustningen blir intressant först när man vill förlänga kampanjen ytterligare.

Sensor. Även utomhus temperaturen mäts. Skillnaden mellan den och temperaturen i stukan avgör om fläkten ska pumpa i luft.

large_1641285293487.jpeg

medium_1641285293487.jpeg

small_1641285293487.jpeg

thumbnail_1641285293487.jpeg

1641285293487.jpeg

I projektet har också ingått att ta fram själva utrustningen. Specialdesignade rör med hål och gängor längst fram har tillverkats. Med rören inne i stukorna kan man blåsa ut luft på jämna mellanrum. Man har också byggt om en traktorburen dukrullare för att skruva i och ur rören i stukorna och en låda med fläkt och styrutrustning till den.

Enheten. I en låda finns fläkt och styrutrustning till fläkten.

large_1641285298047.jpeg

medium_1641285298047.jpeg

small_1641285298047.jpeg

thumbnail_1641285298047.jpeg

1641285298047.jpeg

<h2>Uppkopplad styrenhet</h2>Vid fläkten mäts utetemperaturen och inne i stukorna sitter temperaturspjut som mäter temperaturen där. Spjuten kommunicerar trådlöst med fläktutrustningen. Styrenheten på fläkten är uppkopplad och användaren ställer in en önskad måltemperatur för stukan.– I det här fallet har vi satt två grader som måltemperatur och när temperaturskillnaden mellan ute och inne blir tillräckligt stor så startar fläkten.Innan man kan dra några färdiga slutsatser om hur resultaten från försöken kan användas ska det göras en utvärdering. Nyttan av den handlar delvis om hur vintrarna blir.– Sådana här år när man måste täcka stukorna med plast ökar värdet på systemet. Men det är inte förrän vi har data på hur mycket vi kan tjäna, och modellen för hur temperaturväxlingarna ser ut i stukan, som vi kan se hur många år det skulle vara lönsamt med en fläkt och hur länge man behöver lagra för att den ska betala sig.

Skruvare. En dukrullare från Edenhall har förstärkts för att kunna användas till att skruva in ventilationsrören i stukorna.

large_1641285303586.jpeg

medium_1641285303586.jpeg

small_1641285303586.jpeg

thumbnail_1641285303586.jpeg

1641285303586.jpeg

Även potatisstärkelseproducenten Lyckeby deltar i projektet. Potatis är känsligare än sockerbetor vid lagring i stuka.– Egentligen är det ännu mera intressant i en stärkelsestuka eftersom den måste skyddas mot frost tidigare än en sockerbetsstuka. Där blir man tvungen att täcka med halm och plast tidigare på säsongen, säger Joakim Ekelöf.Priset för att använda utrustningen beräknas till 25 kronor per ton. Om det skulle bli aktuellt att använda den får framtiden utvisa hur kostnaden ska hanteras, och det kommer i så fall att bara handla om en del av skörden.– Det är inte frågan om att alla ska ha en fläkt för att spara socker. Det är de stukor som ligger längst och som man har närmast gården där det finns tillgång till ström.

<h3>Temperaturen viktig</h3>Under lagring av rotfrukter är nedbrytningen av socker och stärkelse direkt kopplad till temperaturen på grödorna. Den så kallade respirationen som alstrar värme är ett naturligt sätt för betan att hålla sig vid liv. Energin till processen tas från de tillgängliga kolhydraterna, socker och stärkelse. Det finns också mikrobiell sockerkonsumtion. Processerna bromsas om temperaturen hålls låg.Deltagare i ventileringsprojektet är Nordic Beet Research, Nordic Sugar, Lyckeby, Hushållningssällskapet i Skåne, Frabil el Ab, Sensefarm och Farm Mac AgroProjektet finansieras helt av EU:s innovationsstöd till lantbruket EIP-Agri.

Ett forskningsprojekt i Skåne visar att lagringsförlusterna kan begränsas med hjälp av fläktar vid längre tids lagring av sockerbetor och potatis utomhus. Genom att blåsa luft i stukorna kan lagringstiden bli upp till en månad längre.

Lagringstiden kan bli upp till en månad längre.

large_1643034247940.jpeg

medium_1643034247940.jpeg

small_1643034247940.jpeg

thumbnail_1643034247940.jpeg

Fläktar förlänger lagringen av sockerbetor

Teknik

large_1643034192488.jpeg

medium_1643034192488.jpeg

small_1643034192488.jpeg

thumbnail_1643034192488.jpeg

Ett forskningsprojekt i Skåne visar att lagringsförlusterna kan begränsas med hjälp av fläktar vid längre tids lagring av sockerbetor och potatis utomhus. Genom att blåsa luft i stukorna kan lagringstiden bli upp till en månad längre.