Betesmarker och slåtterängar är viktiga för den biologiska mångfalden. Arkivbild.

Målet med restaureringarna är bland annat att skydda markens värde för livsmedelsproduktion, öka den biologiska mångfalden och förbättra förutsättningarna för växter och djur.

Verket har följt upp insatser från perioderna 2000–2006 och 2007–2013. Ännu 2020 sköttes 72 procent av ytorna, som därmed också är godkända som jordbruksmark.

Under 2000–2013 restaurerades 13&nbsp;590 hektar betesmarker och slåtterängar med stöd från landsbygdsprogrammet.

Drygt 60 procent av den marken bedöms ha höga natur- och kulturmiljövärden.

”Även marker som inte har höga värden ger ökat livsutrymme för arter som lever i betesmarker och slåtterängar och bidrar därmed till den biologiska mångfalden”, säger Jonas Fjertorp, chef för landsbygdsanalys vid Jordbruksverket, enligt ett pressmeddelande.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/forskare-vi-behover-fler-djur-pa-naturbete">Forskare: ”Vi behöver fler djur på naturbete</a><a href="https://www.atl.nu/marcus-pettersson-godare-grasbeteskott">Hans idé - 500 djur på arrenderade betesmarker</a>

Drygt sju av tio betesmarker och slåtterängar som tidigare restaurerats med hjälp av pengar från landsbygdsprogrammet sköts fortfarande, enligt Jordbruksverket.

Närmare 75 procent av ytorna som fick stöd har fortsatt att vårdas.

large_1652334526597.jpeg

medium_1652334526597.jpeg

small_1652334526597.jpeg

thumbnail_1652334526597.jpeg

Fixade betesmarker och slåtterängar sköts om

Politik

large_1652334544954.jpeg

medium_1652334544954.jpeg

small_1652334544954.jpeg

thumbnail_1652334544954.jpeg

Närmare 75 procent av ytorna som fick stöd från landsbygdsprogrammet har fortsatt att vårdas.