Fredrik Stork

Det bubblar ordentligt inne i det gamla kostallet i Vallentuna där Johannas Stadsodlingar håller till – dels från fisktankarna men också i bassängerna där grönsakerna är placerade i stora flytflak.&nbsp;

För att hålla vattenkvaliteten på en hög nivå är det viktigt att även vattnet till grönsakerna syresätts, förklarar Thomas Bjelkeman-Pettersson, vd, samtidigt som han lyfter upp ett av frigolitflaken.Odlingen bedrivs fortfarande på försöksnivå för att företagsgrundaren Anke Johanna van Lenteren och övriga i teamet ska få en chans att lära sig hela produktionskedjan ända ut till konsument. Går allt som planerat kommer företaget inom kort att ta över resten av ladugården för att bygga upp en fiskodling på 600 kvadratmeter.– Sen ska vi bygga odlingshallar utanför där vi har ett vertikalodlingssystem, som i princip är 80 gånger större än i dag, förklarar Thomas Bjelkeman-Pettersson.

Just nu är det träramar som bildar bassängstommen. Men i framtiden ska hela anläggningen automatiseras och byggas upp vertikalt för att maximera odlingsutrymmet.

large_Fiskodling 8.jpg

medium_Fiskodling 8.jpg

small_Fiskodling 8.jpg

thumbnail_Fiskodling 8.jpg

Fiskodling 8.jpg

Från fiskbassängen leds vattnet sedan ut i grönsaksbäddarna via ett bakteriefilter för att rena vattnet innan det går tillbaka till fisken.

large_Fiskodling 1.JPG

medium_Fiskodling 1.JPG

small_Fiskodling 1.JPG

thumbnail_Fiskodling 1.JPG

Fiskodling 1.JPG

<h2>Fodret största knäckfrågan</h2>Målet är en cirkulär produktion, där allt spill tas till vara. Verksamheten bygger i grunden på ett traditionellt akvaponisystem där fiskodlingen kombineras med odling av bladgrönt för att ta vara på näringen i fiskarnas avföring. När gödselvattnet renas genom grönsaksbädden återvinns 99,5 procent av vattnet i ett slutet kretslopp. Resten hamnar på åkern när det åker ut med den fasta gödselfraktionen.Att automatisera anläggningen är fullständigt nödvändigt för att kunna konkurrera med de utländska grönsaksproducenterna. Men utfodringen är fortfarande den största knäckfrågan, och det är också det som är bakgrunden för ATL:s besök. För att minska miljöbelastningen och slippa det kontroversiella fiskmjölet har Johannas Stadsodlingar nämligen dragit ingång ett projekt tillsammans med en rad aktörer för att se hur larver och Östersjömusslor skulle kunna byggas in i fodret.I ett av försöken har man bland annat använt kasserade grönsaker och rötter från odlingen för att föda upp larver, som sedan kan utfodras levande eller i pelleterad form till fiskarna. Förhoppningen är att ersätta upp till 30 procent av fodret med insekter som har fötts upp på de rester som blir av grönsaksodlingen.– Det är också viktigt att man får in de bra omega-3-fetterna i fodret, som kommer från alger i havet. Här tror vi att vi skulle kunna odla musslor, som tar upp algerna och på det sättet skulle man kunna lyfta in omega-3-fetterna i fodret i stället för att använda fiskmjöl.

Efter uppdrivningen i krukorna som syns i bakgrunden placeras småplantorna sedan  i hålutrymmena i de olika flytflaken.

large_Fiskodling 3.JPG

medium_Fiskodling 3.JPG

small_Fiskodling 3.JPG

thumbnail_Fiskodling 3.JPG

Fiskodling 3.JPG

Nyligen utfordrades en första testomgång med mjölmask med lovande resultat, men hur Östersjömusslorna ska byggas in i fiskfodret är fortfarande oklart. Om musslorna inte mals ner till fiskfoder direkt skulle de exempelvis kunna utfodras till larverna som i sin tur överför omega-3-fettsyrorna till fisken i samband med utfodringen, förklarar Thomas Bjelkeman-Pettersson.– Jag trodde nog mer på att gå via en insekt först, men vi vet ännu inte hur vi ska få till detta på bästa sätt. Klart är att när man odlar musslor kommersiellt så blir det mycket svinn och dessa skulle vi också vilja få in när vi får upp skalan på det hela.Liknande forskning pågår i andra länder, men det är fortfarande många saker som man måste undersöka själv för att förstå hur man ska göra saker och ting i praktiken.– Det som funkar i ett labb på universitetet är inte samma som funkar i en pilotanläggning. Vi ser exempelvis annorlunda resultat kring hur mycket näring som behövs. Vi kör mindre näring och får väldigt bra produkter ändå.

Här syns också flytflaket i bakgrunden där de olika småplantorna har placerats.

large_Fiskodling 2.JPG

medium_Fiskodling 2.JPG

small_Fiskodling 2.JPG

thumbnail_Fiskodling 2.JPG

Fiskodling 2.JPG

<h3>Östersjömusslor för akvaponi</h3>Projektet är ett samarbete mellan en rad aktörer för att få igång produktion av lokalt producerat fiskfoder. Målet är att det ska ta bort behovet av importerat fiskmjöl och utländska foderkomponenter som soja. Forskningen står på två ben, dels för att ta vara på växt- och matrester för att producera insekter, företrädelsevis mjölmaskar (alltså mjölbaggslarver) och vapenflugelarver.Utvecklingen sker i samarbete med Tebrito i Orsa, som bygger en storskalig kommersiell anläggning för produktion av insekter, återvinningsaktören Ragn-Sells och kretsloppskonsulterna Ecoloop.Försöket med Östersjömusslor har inte kommit lika långt, men bygger på att ta vara på Östersjömusslornas potential som normalt är för små för att duga som människoföda. Försöket är tänkt att ske i samarbete med St Anna musselodling med målet att få till storskaliga musselodlingar som ska bära sig ekonomiskt. Johannas stadsodlingar hoppas kunna gå vidare med musselförsöket under hösten och våren. Forskningen och försöken har finansierats med eget kapital och genom stöd från Vinnova och Agtech Challenge.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/per-eke-goransson-vadstena-fisk">Här odlas fisk på torra land</a>

Frigolitflaken ligger tätt emot varandra och består av regelbundna hålutrymmen som plantorna placeras i.

large_Fiskodling 9.jpg

medium_Fiskodling 9.jpg

small_Fiskodling 9.jpg

thumbnail_Fiskodling 9.jpg

Fiskodling 9.jpg

large_Fiskodling7.jpg

medium_Fiskodling7.jpg

small_Fiskodling7.jpg

thumbnail_Fiskodling7.jpg

Fiskodling7.jpg

Rotsystemet är stort trots att växerna har närmast obegränsad tillgång på vatten.

large_Fiskodling 4.JPG

medium_Fiskodling 4.JPG

small_Fiskodling 4.JPG

thumbnail_Fiskodling 4.JPG

Fiskodling 4.JPG

Foodtech-projektet Östersjömusslor för akvaponi skissar på lösningar för en av mänsklighetens största utmaningar – hur man ska trygga fiskförsörjningen utan att utarma haven och miljön. Om projektet med musslor och larver lyckas kan det kanske revolutionera stora delar av fiskindustrin.

De ska ersätta kontroversiellt fiskfoder med insekter och musslor.

Fiskodling på ny nivå

Teknik

Siktar på att bygga ut sin akvaponiodling där fisk odlas tillsammans med grönsaker. Målet nu är att ersätta det kontroversiella fiskmjölet med insekter och musslor.