facebooktwittermail d

Karolin A. Johansson: ”Tokiga lagar och konstiga incitament”

De ekonomiska incitamenten för att hänsynslöst utnyttja världens hav tas bort, skriver Karolin A. Johansson i en krönika.

Förändringen är en vinst för det småskaliga kustnära fisket, skriver Karolin A. Johansson. FOTO: GÖRAN GUSTAFSON/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

I Singapore är det förbjudet att sjunga på allmän plats. I Kalifornien är det olagligt att cykla, i alla fall om cykeln är i en pool. Och i Storbritannien är det brottsligt att bära på en planka om man befinner sig på en trottoar.

Det är inte särskilt svårt att hitta märkliga lagar från olika platser på jorden. Ofta är de en kvarleva från en tid som visar att teknik, kunskap och värderingar var andra än de vi har i dag. Ändå har paragraferna överlevt.

Men vissa helt obsoleta och opraktiska lagar suddas ut. Det är exempelvis inte längre brottsligt att byta en trasig glödlampa om man är i Victoria i Australien och inte är elektriker. Den lagen avskaffades så sent som 1998 och gissningsvis fanns det många glödlampsförbrytare åren dessförinnan.

Om lagar och regler ska bromsa vissa av våra beteenden, så motsvaras gasen av incitament. Ordet incitament, från latinets incitare, betyder just det: att ”sätta i rörelse”. Viljan att stimulera till handling.

Precis som att många lagar förefaller tämligen tokiga, är det minst lika lätt att hitta konstigheter i floran av incitament.

Ett välkänt problem för världens hav är överfiske. Ändå har stater runtom i världen subventionerat fiskeindustrin med över 25 miljarder dollar varje år.

Resultatet av denna stimulans till handling är tydlig. Över 80 procent av pengarna har pumpats in i det storskaliga industrifiskets flottor. Subventionerna har bidragit till olagligt, oreglerat och orapporterat fiske.

I en tid där över 30 procent av fiskebestånden är så kraftigt överfiskade att de riskerar att försvinna, har alltså länder gett enorma stöd till den del av fiskeindustrin som vare sig berättar vad, var, när eller hur mycket de fiskar.

De ekonomiska incitamenten till fiskeindustrin har sedan årtionden gått under benämningen ”skadliga subventioner som driver överfiske”. Och trots att rubriken bör ge en fingervisning om sundheten i metoden tog det ända till 2001 innan världshandelsorganisationen WTO började förhandla för att ”klargöra” och ”förbättra” systemet.

År 2015, när FN antog de globala hållbarhetsmålen var beskrivningen desto tydligare: senast 2020 skulle subventionerna vara förbjudna. Tidplanen höll inte. Men den 17 juni i år kom äntligen beskedet: medlemmarna i WTO måste sluta med skadliga subventioner.

Förändringen är en vinst för det småskaliga kustnära fisket och har drivits fram av ihärdiga forskare, men på senare tid även några av världens största fiskebolag, som förstår att fisket måste ske hållbart om det alls ska finnas någon fisk framöver.

Det må fortfarande vara olagligt att cykla i de kaliforniska poolerna, men de ekonomiska incitamenten för att hänsynslöst utnyttja världens hav tas i alla fall bort. Och det är ett besked glädjande likt en fyr i natten.

Karolin A. Johansson

Karolin A. Johansson är lantbrukare, strategisk rådgivare och tidigare hovmarskalk till H.K.H. Kronprinsessan Victoria.