Det är vanligt att man hackar biogasgrödor fint, i strålängder på 1-4 millimeter. Men ny forskning från SLU visar att det finns en risk att substratets så kallade metanpotential sjunker om man hackar omogna grödor fint.
När hackningen av vall och vete som skördades vid mjölkmognad minskades från 12 millimeter till 4 i snittlängd gick metanpotentialen ned med 9 och 13 procent för vall respektive vete.– Hackar man finare så går det tyngre och långsammare i fält, det bromsar ned hela skördesystemet och det kostar mer. Samtidigt har det visat sig att metanpotentialen sjunker. Vi vet inte säkert, men det kan bero på att flyktiga ämnen försvinner när man hackar för fint, att vätska rinner ut, säger Thomas, forskare vid enheten Miljö- och Energisystem på LTH till ATL.
Ökade potentialen
För råg, som skördades vid degmognad, ökade däremot metanpotentialen med 12 procent med finare hackning. Enligt rapportförfattarna kan det vara positivt med finhackning av mogna grödor bland annat för att kärnorna hackas sönder.Anledningen till man ofta hackar fint i fält är att man vill undvika att det bildas ett svämtäcke i biogasanläggningen som ställer till problem i processen.
Skulle lösas
Enligt Thomas Prade skulle problemet kunna lösas med en stationär sönderdelningsmaskin som förbehandlar grödorna. Det finns redan sådana på en del anläggningar.– Det är inte en så hög kostnad med en sådan anläggning. Speciellt om man kan spara tid och pengar i skördemomentet så kan det vara lönt.
Högst energivinst
Undersökningen visar också att helsäd har högst energivinst och lägst kostnader. Energivinsten, energiutbytet minus insatt energi, för råg och vete var 36 respektive 33 megawattimmar per hektar och för vall var den bara 24 megawattimmar per hektar.Spannmålen är också billigare än vallen. Till exempel kostade fordonsgas av vall 11 procent mer än av råg. Kostnaden för råg och vete var 514 respektive 521 kronor per megawattimme.
Ljusare framtid
Trots det ser rapportförfattarna en ljusare framtid för vallen som biogasråvara eftersom föreslag till nya EU-regler innebär att livsmedelsgrödor inte ska användas i någon stor utsträckning till förnybara fordonsbränslen framöver.Studien som har finansierats av SLF går att ladda ned på SLU databas Epsilon.