Jesper Stärn

Trots att det sedan tidigt 2010-tal varit känt att elförbindelsen mellan norra och södra Sverige behöver utökas är den första kompletta förstärkningen inte på plats förrän 2023, konstaterar Riksrevisionen 

1695115825808.jpeg

Som ett led av sitt uppdrag att granska statens verksamhet har Riksrevisionen satt samman en rapport till regeringen där besluten genomlysts. I sin granskning riktar myndigheten stark kritik mot regeringen och de statliga myndigheterna för att de genomföra åtgärder utan att först ordentligt ta reda på vad de får för konsekvenser för elsystemet.

”Konsekvensanalyser har ibland saknats helt och hållet. I andra fall har de inte använts för att förbättra utformningen av besluten eller för att hantera konsekvenser. Detta har bidragit till att de politiska besluten ofta präglats av kortsiktighet och bristande effektivitet”, säger riksrevisor Helena Lindberg, enligt ett pressmeddelande.

Helena_lindberg_portratt.jpg

<h2>De fem besluten&nbsp;</h2>• Införandet av elcertifikatsystemet 2003 och efterföljande ambitionshöjningarHar lett till att en större mängd variabel elproduktion genom mer vindkraft, även mer vattenkraft och biokraftvärme. Det har visserligen gjort Sverige till nettoexportör av el sedan 2011, men konsekvenserna för miljön, elpriset, konkurrenssituationen och elsystemets stabilitet är fortfarande inte tillräckligt analyserande.• Höjningen av effektskatten på kärnkraft 2015Beslutet ökade kärnkraftsföretagens kostnader med 640 miljoner kronor om året hade stor inverkan på besluten att lägga ner fyra äldre reaktorer i Ringhals och Oskarshamn. Detta har i sin tur lett till utmaningar med effektbalansen i södra Sverige, minskad överföringskapacitet från norr till söder samt sämre driftsäkerheten i nätet.• Höjningen av energi- och koldioxidskatten för kraftvärme 2019Sänkte lönsamheten för elproduktion vid lokala kraftvärmeverk vilket gjorde att många av dem valde att dra ner på produktionen. Det fick till följd att den lokala elförsörjningen hotades i flera svenska storstäder. Ledde i slutändan till att regeringen själva fick förhandla med kraftbolagen för att säkra försörjningen i Stockholm och Malmö. Beslutet infördes efter en ”nästintill obefintliga” konsekvensanalyser, enligt Riksrevisionen.• Avfallsförbränningsskatten mellan 2020–2023Ledde till minskad kraftvärmeproduktion och försämrad elförsörjning när det blev dyrare att framställa el av sopor. Här anser Riksrevisionen att regeringen genomfört en ordentlig utredning av konsekvenserna. Problemet är att regeringen valde införa skatten trots att den egna utredningen och de flesta remissinsatserna avrådde från det.• Stöd till anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft 2022Förra regeringen gav Svenska Kraftnät i uppdrag att bygga ut nätet till havs till de platser där det fanns förutsättningar att ansluta vindkraft. Efter valet drog dagens regering tillbaka uppdraget och vill nu att den som ansluter ska betala för detta själv. Riksrevisionen anser att analyserna av hur detta påverkar konkurrensen och elpriset är otillräckliga.

<h2>Även granskat nätutbyggnad</h2>Därtill har Riksrevisionen granskat utbyggnaden av nätet både inom Sverige och till andra länder. Myndigheten konstaterar att trots goda kunskaper om behoven har det tagit ett drygt decennium innan nödvändiga åtgärder för att snabba på tillståndsprocessen och därmed utbyggnaden av elnätet börjat genomföras.”Ett tydligt exempel är att det sedan första halvan av 2010-talet varit känt att överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige behöver utökas kraftigt. Trots det planeras det första kompletta ledningsprojektet inte att vara färdigt förrän 2033”, säger Johannes Österström, projektledare för granskningen, enligt ett pressmeddelande.Riksrevisionsverket rekommenderar därför regeringen att hädanefter alltid genomföra tillräckliga konsekvensanalyser vid beslut med större påverkan på elsystemet. Samt att dessa åtgärder genomförs långsiktigt och går att anpassa när omvärldsförhållanden förändras.

Läs hela rapporten här: <a href="https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2023/statens-atgarder-for-utveckling-av-elsystemet---reaktiva-och-bristfalligt-underbyggda.html">Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda</a>

Staten agerar för sent, för kortsiktigt och med för lite analys av konsekvenserna. Den slutsatsen drar Riksrevisionen efter att ha granskat fem av de politiska beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Riksrevisionen har granskat fem av de politiska beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Fem beslut som förändrade Sveriges elsystem

Marknad

Staten agerar för sent, för kortsiktigt och med för lite analys av konsekvenserna. Den slutsatsen drar Riksrevisionen efter att ha granskat fem av de politiska beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.