facebooktwittermail d

Färre och större gårdar en trend i hela EU

Antalet jordbruksföretag i Sverige har minskat med 17 procent under det senaste decenniet. Samma trend syns i hela EU – Frankrike har till exempel förlorat 100 000 gårdar. 

Enligt forskare påverkas livet i glesbygden mer än den totala livsmedelsproduktionen. 

Slättlandskap i Östergötland.
Gårdarna i Sverige och övriga EU har blivit allt större. FOTO: JEPPE GUSTAFSSON/TT NYHETSBYRÅN

Lantbruken i Europa blir färre och större.

– Det här är en utveckling som vi ser i hela unionen, säger Hervé Guyomard, forskningsledare vid franska INRAE och specialiserad på EU:s jordbrukspolitik. 

I vinter ska medlemsländerna presentera den jordbruksinventering som de ska göra vart tionde år. Arbetet med att samla in statistik över antalet gårdar, areal och produktion har sysselsatt många personer under det gångna året. Eurostat väntas publicera resultatet nästa höst, men redan nu är flera länder klara och en del rapporter innehåller spektakulära siffror. 

I Frankrike har över 100 000 jordbruksföretag försvunnit under det senaste decenniet, vilket motsvarar en minskning med 21 procent. I Sverige har de blivit 17 procent färre, men samtidigt har genomsnittsgården vuxit från 43,4 till 51 hektar. 

– Det gör att den totala produktionen inte har blivit mindre, säger Helena Hansson som är professor i nationalekonom vid SLU i Uppsala. 

Helena Hansson, SLU
Helena Hansson, SLU FOTO: JENNY SVENNÅS-GILLNER/SLU

Hon förklarar att siffrorna kan ge en skev bild, eftersom små egendomar räknas in i statistiken. Antalet större svenska jordbruksföretag, som sysselsätter minst en person på heltid, är i dag omkring 20 000. Hon berättar att utvecklingen mot färre och större egendomar är tydlig sedan 90-talet. 

– Den främsta förklaringen är sannolikt teknikutvecklingen som kräver betydande investeringar. En robot är ju byggd för att man ska ha cirka 60–70 kor per enhet, säger Helena Hansson. 

Hervé Guyomard, forskningsledare vid INRAE Frankrike.
Hervé Guyomard, forskningsledare vid INRAE Frankrike. FOTO: FRÉDÉRIC STUCIN / M.Y.O.P.

Hervé Guyomard talar om den höga medelåldern bland lantbrukarna som en annan starkt bidragande faktor till att gårdar slås ihop. En negativ konsekvens av utvecklingen, säger han, är att glesbygden blir mindre levande vilket i sin tur gör att färre vill satsa på jordbruk. 

– Yngre invånare vill ha tillgång service och nöjen. Att göra livet i glesbygden mer attraktivt är en utmaning för EU-länderna under de kommande åren. Ett av målet i den nya jordbrukspolitiken är ju att få fler att vilja starta jordbruk. Men stöden för att hjälpa yngre jordbrukare är fortfarande otillräckligt, säger den franska forskaren.  

Helena Hansson pekar på flera andra möjliga följder av att jordbruksföretagen blir färre och större. 

– Markanvändningen och produktionen kan bli mer ensidig när skiften slås ihop, vilket kan vara negativt för den biologiska mångfalden. Att djurproduktionen koncentreras till vissa områden kan också skapa miljöproblem. Färre gårdar i landskapet kan dessutom göra att jordbruksproduktionen avlägsnar sig från konsumenterna och blir mer anonym, säger hon.

Jordbruket inventeras var tionde år

Vart tionde år ska EU:s 27 medlemsländer göra en inventering av jordbruket. 

Strukturundersökningen för 2020 ska levereras till Eurostat senast i mars 2022, och resultatet kommer att publiceras under andra halvåret 2022. 

Men redan nu har flera länder offentliggjort sina resultat på nationell nivå:

 

Sverige

• Antal jordbruksföretag: 2020 var de svenska jordbruksföretagen 58 754 stycken, en minskning med drygt 17 procent sedan 2010 då antalet var 71 045. Omkring 83 procent av jordbruksföretagen har en manlig driftsledare. 

I kategorin ingår företag med verksamhet inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur och trädgårdsordning, som brukar en areal på minst 2 hektar. 

• Total jordbruksareal: 3 013 000 hektar år 2020 mot 3 085 400 hektar 2010, vilket innebär en minskning med drygt 2,4 procent. 

Av Sveriges landareal används drygt 7 procent som jordbruksmark. Men andelen varierar kraftigt mellan olika regioner. I Skåne är nästan 45 procent av landarealen jordbruksmark, mot 5 procent i Dalarna. 

85 procent av jordbruksarealen är åkermark och 15 procent är betesmark. 

• Areal per jordbruksföretag: I genomsnitt brukar ett svenskt jordbruksföretag i dag 51 hektar mark (mot 43,4 hektar 2010) vilket motsvarar en ökning med omkring 17 procent. 

 

Danmark

Antal jordbruksföretag: 33 148 år 2020 mot 41 380 år 2010, alltså en minskning med cirka 20 procent. Omkring 5 procent av driftsledarna är kvinnor. 

• Total jordbruksareal: 2 619 987 hektar, vilket motsvarar ungefär 61 procent av landets yta. En obetydlig minskning sedan 2010. 

• Areal per jordbruksföretag: 79 hektar i genomsnitt per företag, vilket motsvarar en ökning med cirka 25 procent sedan 2010. 

 

Frankrike

• Antal jordbruksföretag: 389 000 jordbruk år 2020 mot 490 000 år 2010, vilket motsvarar en minskning med 21 procent. 25 procent av jordbruksföretagen har en kvinnlig driftsledare. 

• Total jordbruksareal: 26,7 miljoner hektar 2020, en minskning med 1 procent sedan 2010. 

Jordbruksarealen utgör omkring 50 procent av landets totala yta. 

• Areal per jordbruksföretag: I genomsnitt 69 hektar, vilket är en ökning med 25 procent sedan 2010. 

 

Tyskland

• Antal jordbruksföretag: 263 500 mot 299 500 år 2010, vilket motsvarar en minskning med 12 procent. Omkring 10 procent av företagen drivs av kvinnor. 

• Total jordbruksareal: 16,6 miljoner hektar, vilket är en minskning med en procent sedan 2010. Jordbruksarealen utgör omkring hälften av landets totala yta. 

• Areal per jordbruksföretag: 63 hektar, vilket är en ökning med 13 procent sedan 2010.

 

Källor: Jordbruksverket, franska Jordbruksdepartementet, Danmarks statistik, tidigare rapporter med flera.