Fredrik Stork

1697013506040.jpeg

Sedan 2010 har antalet jordbruksföretag minskat med 18 procent. Trenden går mot större och större lantbruk. Enligt den senaste sammanställningen från 2022, finns det i dag 58&nbsp;218 jordbruksföretag i Sverige.

Strukturomvandlingen är inte bara av ondo. I många fall är storleksrationaliseringen en förutsättning för att skapa ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara företag.– Jag tror inte vi behöver se strukturrationaliseringen som enbart negativt. Förr var alla lantbrukare, men ändå svalt folk ihjäl. En stor gård som har råd med ny resurseffektiv teknik och kan investera i arbetsmiljö, en sådan arbetsplats är det inget fel på. I stället kan man ha fler anställda så man kan ta ledigt och slipper jobba ensam, säger Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen.Men det finns även baksidor, som när jordbruksmark tas ur drift i samband med generationsskiften eller när företag läggs ner utan att någon tar över. Bara sedan 2010 har 95 000 hektar åkermark på ett eller annat sätt försvunnit eller tagits ur drift i Sverige.Elisabeth Hidén är övertygad om att många problem skulle lösas med bättre lönsamhet och lyfter fram behovet av ökade investeringar i bevattning och täckdikning, kanske med statliga stöd. Men i slutändan måste konsumenterna också vara beredda att betala för maten, säger hon.

<h2>Hinder och inlåsningseffekt</h2>För den som ger sig in i branschen med två tomma händer finns det många hinder i dag. Dels är maskiner och fastigheter kapitalkrävande. Men på avvecklande lantbruk kan det också finnas en viss inlåsningseffekt genom EU:s stödsystem som ibland gör det mer förmånligt att behålla marken och putsa av den, enligt Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF:– Det kan göra det svårare för unga lantbrukare att komma in. I dag finns det minst 500 000 hektar som brukas som träda eller extensiv vall. Här finns det en potential att öka självförsörjningsgraden, säger han.

Lars-Erik Lundkvist, näringsrådgivare och näringspolitisk expert på LRF.

1697014197584.jpeg

Attitydförändringar är också viktiga för att stimulera fler ungdomar att ta plats i yrket.– Det gör man genom att peka på att det här är en framtida väg och höja statusen. Då hjälper det inte att staten och andra pekar ut jordbruket som miljöbelastande, säger Stefan Malmström, affärschef för jord och skog på Landshypotek Bank.

Hur gör man om man börjar med två tomma händer?– Då får man glida in arrendevägen och därifrån bygga ett företag. Man kan också kliva in som partner, exempelvis inför ett generationsskifte. I Nya Zeeland är det jättevanligt, säger Stefan Malmström.

Stefan Malmström, affärschef för jord och skog på Landshypotek Bank.

1697013755587.jpeg

<h2>”Ge förmånliga nystartslån”</h2>För att råda bot på problemet att det är svårt för unga att starta lantbruksföretag föreslår LRF Ungdomen att staten ska gå in och ge förmånliga nystartslån till unga lantbrukare, ungefär som staten redan gör genom CSN-lånen till studenter. För Elisabeth Hidén finns inget annat mål än att Sverige ska producera hundra procent av all mat som kan produceras här.Finns bara intresset bland politiker och konsumenter kommer lantbruket att växa och anställa fler, spår hon.– Det finns redan fler tjänster än det finns arbetare. Bara inom mjölkbranschen behöver vi ungefär 1 600 nyanställningar. Sen tror jag även att det finns förutsättningar för mer förädling, gårdsmejerier och så vidare.

1696922026955.jpeg

För att vända trenden är det viktigt att generations- och ägarskiftena påbörjas i tid. Det påpekar både Elisabeth Hidén och Stefan Malmström. Talesättet säger att man ska påbörja arbetet redan när man tar över fastigheten, men 5-10 år innan kan vara mer realistiskt, enligt Stefan Malmström. Då hinner man se över både finansiering och investeringar i gårdsstrukturen.– Inom LRF Ungdomen vill vi att lantbrukare ska påbörja skiftet i tid, oavsett om det är inom eller utom familjen. Det kan exempelvis ske genom att någon kan jobba sig in stegvis tio år innan och inte samma år som man går i pension. Då blir det lättare för en köpare att få fram kapital, säger Elisabeth Hidén.Och om du är självkritisk, vad kan branschen göra bättre?– Vi kan bli bättre på arbetsmiljö och på att behålla personal. Många som söker in till lantbruksskolorna byter bransch efter några år. Vad är det egentligen som gör att vår näring tappar den här kompetensen?Samtidigt tror hon, precis som Stefan Malmström, att branschen kan bli bättre på att prata positivt om svenskt lantbruk, exempelvis som Lantmannen och Arla redan gör via sin tv- och tågreklam.– Ska man vara positiv finns det många unga som vill vara lantbrukare i framtiden, det går att vända trenden och få in fler unga. En annan sak som är positiv är att samhället numera pratar om lantbruket, så det är inte bara inom vår lilla krets.

<div class="infogram-embed" data-id="f3504c39-d11a-4e06-9e45-a6743dc4a7c2" data-type="interactive" data-title="generationsskifte"></div><script>!function(e,n,i,s){var d="InfogramEmbeds";var o=e.getElementsByTagName(n)[0];if(window[d]&&window[d].initialized)window[d].process&&window[d].process();else if(!e.getElementById(i)){var r=e.createElement(n);r.async=1,r.id=i,r.src=s,o.parentNode.insertBefore(r,o)}}(document,"script","infogram-async","https://infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js");</script>

<h3>Elisabeth Hidén: 8 förändringar som kan vända trenden</h3>1. Inför nystartslån för unga lantbrukare, likt CSN-lånet.2. Planera ditt ägarskifte. Ta in en utomstående partner/delägare om det saknas kandidater.3. Inför ursprungsmärkning på restaurang och satsa på svenskt i offentlig sektor.4. Inför mål om minst 100 procent självförsörjningsgrad på allt vi kan producera. En ökad export är bra för klimat och svensk ekonomi.5. Se över beteskravet, så att bönderna kan få bättre betalt för mervärdet. Detta gör utländskt kött och mjölk billigare.6. Satsa på regelförenkling. Kontroller är exempelvis bra, men de måste kunna dela information så att fem instanser inte kommer ut och kontrollerar samma saker.7. Ta vara på att många unga vill bli lantbrukare genom att ta fram långsiktiga och tydliga politiska mål, och öka kunskapsspridningen till bankerna. Se till att de som producerar maten och står med riskerna också får betalt.8. Inför statlig avbytartjänst efter finsk modell. Det skulle modernisera yrket och göra det mer attraktivt att vara lantbrukare.

<h3>Kraven för att räknas som lantbrukare</h3>För att räknas som ett jordbruksföretag i Jordbruksverkets statistik ska något av följande krav vara uppfyllda:• Gården ska bedriva jordbruk på över 2 hektar åkermark, antingen på egen mark eller arrenderad mark.• Gården ska bedriva jordbruk på minst 5 hektar ägd eller arrenderad jordbruksmark, vilket är summan av åker- och betesmark.• Bedriva yrkesmässig trädgårdsodling om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus, eller någon gång under 2023 haft minst något av följande; 10 nötkreatur, 10 suggor, 50 grisar, 20 får och lamm, eller 1 000 fjäderfän inklusive kycklingar.Källa: Jordbruksverket

Strukturomvandlingen fortsätter i rask takt. De senaste tio åren har jordbruksföretagen blivit färre, samtidigt som antalet arbetstillfällen har minskat.Enligt tre experter ATL pratat med krävs bättre utformade stöd och mer innovativa ägarskiften för att trenden ska vända.

Se till att de som producerar maten och står med riskerna också får betalt, säger  Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen.

Experter: Det här krävs för att locka fler unga till lantbruket

Företagande

Strukturomvandlingen fortsätter. Nya regelverk, bättre stöd och mer innovativa ägarskiften krävs för att vända trenden, enligt experter.