”Får jag släppa ut misse för EU?”

En ny dom från EU-domstolen gällande två avverkningar i Estland kan, under vissa förhållanden, komma att påverka när gallringar och slutavverkningar får genomföras i Sverige.

Bakgrunden är att Estland har ett striktare skydd för djur under parningssäsongen än många andra länder. De estniska myndigheterna kan därför fatta beslut om att begränsa eller tidsmässigt skjuta upp skogsbruksåtgärder om de riskerar att störa djurlivet under deras parningssäsong. Två estniska skogsbolag som råkat ut för just detta överklagade besluten till estnisk domstol. När ärendena hamnade i Estlands högsta domstol vände den sig i sin tur till EU-domstolen för hjälp med hur EU:s fågeldirektiv ska tolkas. I augusti kom domen.

Fågeldirektivet innebär bland annat – med vissa undantag som jakt – att det är förbjudet att avsiktligt döda eller fånga fåglar, att avsiktligt förstöra eller skada fågelbon och att avsiktligt störa fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod. En knäckfråga i målet har varit om en verksamhet där syftet inte är att döda, skada bon eller störa fåglar – som en avverkning exempelvis – också kan räknas som avsiktlig om åtgärden ändå innebär att exempelvis bon skadas.

Den frågan svarar EU-domstolen ja på. Det räcker med att aktiviteten innebär ”ett godtagande av risken”.

EU-domstolen skriver: ”Härav följer att förbuden i artikel 5 a, b och d i Fågeldirektivet inte endast är tillämpliga på mänsklig verksamhet som syftar till att fånga, döda och störa fåglar eller förstöra eller skada deras bon eller ägg utan även på mänsklig verksamhet som, där ett sådant syfte inte är uppenbart, innebär ett godtagande av risken för att fåglar fångas, dödas eller störs eller att deras bon och ägg förstörs eller skadas.”

Trots att frågeställningen gällde skogsbruksåtgärder i Estland kommer domen att påverka skogsbruket i Sverige eftersom Fågeldirektivet är bindande för alla medlemsstater. Frågan är hur.  Skogsstyrelsen uppger för ATL att myndigheten tillsammans med Naturvårdsverket arbetar med att analysera beslutet från EU-domstolen. 

Det finns två scenarier. Tyskland tillämpar avverkningsförbud under vår och sommar, en slutsats som drogs av Supermiljöbloggen. Gunnar Lindén på LRF Skogsägarna menar däremot att domen enbart bör komma att påverka skogsbruksåtgärder i konstaterat fågelrika områden under våren, om Sverige inte överimplementerar.

Har Gunnar Lindén rätt, vilket vi får hoppas, är situationen besvärlig men inte ohanterlig. Ett totalförbud för avverkning och gallring under fåglars häckningstid däremot skulle orsaka stora kostnader för industri och samhälle – och samtidigt vara ineffektiv naturvård eftersom långt ifrån alla fåglar är hotade.

Skogforsk uppskattade häromåret att kostnaderna skulle uppgå till 4,7–6,2 miljarder kronor om flera skogliga åtgärder helt skulle förbjudas under vår och sommar med anledning av fåglarnas häckningstid. Därutöver framhöll Skogforsk att skogsnäringens attraktivitet som arbetsgivare riskerade att minska om ett stort antal åretruntarbeten skulle omvandlas till säsongsarbeten.

Det är också värt att påpeka att en sträng tolkning borde ha konsekvenser för fler aktiviteter än skogsbruk.

Naturvårdsverket menar att ett vindkraftverk i genomsnitt dödar mellan fem och tio fåglar. 2023 fanns det omkring 5 500 vindkraftverk i drift i Sverige. Det innebär att mellan 27 500 och 55 000 fåglar varje år får sätta livet till på grund av vindsnurrorna. Rovfåglar – som örnar – försöker dessutom inte undvika vindkraftverken med lika stor marginal som de flesta andra fågelgrupper och riskerar att inte uppfatta faran i tid. Oavsiktligt javisst – men det behöver ju inte spela någon roll, enligt EU.

Den fågeldöd som vindkraftverken orsakar är dock blygsam jämfört med hur många fåglar som faller offer för våra katter. Enligt biologen Bo Söderström kan uppemot 17,5 miljoner fåglar per år dödas av svenska tam- och vildkatter. Han Somsen, professor i miljörätt vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, har följaktligen också argumenterat för att tamkatters fria utevistelse redan är förbjuden med hänvisning till just EU:s fågeldirektiv.

Nu är det viktigt att våra myndigheter ser till att tolkningen som görs av EU-domen blir mycket restriktiv. Det är också hög tid att politikerna i Bryssel ser över Fågeldirektivet. Fågeldirektivet – och för den delen andra EU-direktiv – är inte stentavlor från någon Gud utan ett juridiskt dokument författat av mänsklig hand. Blir konsekvenserna orimliga, ja då är det bara att ändra!

Det är feltänkt att ge långtgående skydd för arter alldeles oavsett om arten i fråga är utrotningshotad eller ej. Nämnas kan att det finns ungefär 70 miljoner häckande par fåglar i Sverige – så problemen som kan uppstå är minst sagt många.

En naturvårdspolitik som ska skydda allt skyddar till slut ingenting eftersom den faller på sin egen orimlighet.