En ny mandatperiod står för dörren. Och den nya regeringen har en diger uppgift framför sig med att infria alla löften.
”Våga rucka på reglerna för att fatta kloka beslut”
Det är väl inte meningen att vi ska konkurrera ut humanproduktion på våra åkerarealer, frågar sig Stefan Gård i en krönika.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Som ett exempel på ett svåruppfyllt löfte kan jag ge ett litet bidrag från verkliga livet, nämligen Sveriges väg till den nya energitillverkningen.
Jag bedriver ett lantbruk där tyngdpunkten är att producera livsmedel som mjölk, kött och spannmålsprodukter. Detta vill jag göra på mina åkrar som kan producera detta på ett bra sätt. Samtidigt funderar jag på att börja producera förnybar energi och har tittat på att anlägga en solcellspark.
Sagt och gjort, det här verkar ju intressant. Jag har en klar bild av att den inte får hamna på min brukade areal. För på åkern vill jag ju ha så mycket produktion som möjligt till humankonsumtion. Så min tanke var att vi lägger detta på impedimentmark och frågar därför länsstyrelsen vad som gäller för just detta område.
Döm om min förvåning när jag efter ett samrådsmöte får till svar att det inte innebär några problem om jag vill anlägga solcellsparken på åkermark, men på impediment med höga naturvärden kan det vara svårt att få tillstånd.
Hur är detta möjligt?
Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion samtidigt som vi vill ha mer förnybar energi. Då är det väl kontraproduktivt att lägga en solcellspark på åkermark?
Det borde inte vara så svårt att rucka på några regler för att kunna fatta ett klokt beslut. För det är väl inte meningen att vi ska konkurrera ut humanproduktion på våra åkerarealer?
Man måste kunna se helheten innan man fattar beslut i enskilda frågor om vad som är rätt eller fel.
Jag kan ge ytterligare exempel på när helheten inte sätts i centrum. Som när miljöbelastningen inom jordbruket ska beräknas.
Då går beräkningen bara ut på hur mycket vi släpper ut, men inte hur mycket kol som lagras in. Eller som för naturbetesmarker där djuren bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald men ändå ifrågasätts för deras utsläpp. Försök att se helheten och få syn på det positiva med naturbetesmarker.
Energipolitikens brist på helhetssyn bidrar med fler exempel än det med min solcellspark. Hur klokt är det att sänka ett helt land vad det gäller konkurrenskraft för att vara bäst i klassen på vissa punktparametrar som utsläpp av växthusgaser? Vem ska då ha råd med någon innovation över huvud taget?
För att råda bot på problemet bör den nya regeringen inrätta en ny ministerpost. Det behöver tillsättas en helhetsminister som kan binda ihop olika kunskaper och sätta allt i ett sammanhang så att inte den här fågelholksprincipen – då ingen vet vad de andra i holken bredvid säger – breder ut sig.
Som det är i dag framstår det som att få politiker vågar lyfta blicken och se helheten för att sen fatta kloka beslut.
Stefan Gård
Stefan Gård är ordförande för Sveriges Mjölkbönder.