<p>Inom EU har de tre stora fågelarterna trana, sångsvan och vitkindad gås vuxit stadigt i antal i flera decennier. Men enligt unionens fågeldirektiv, som trädde i kraft på 1970-talet, står fåglarna fortfarande med på listan över de mest hotade arterna i unionen. Tranan, liksom sångsvan och vitkindad gås finns med i bilaga 1 i Fågeldirektivet och är därför skyddade från jakt i hela EU. </p>

<p>– Det är mycket som har förändrats sedan 1970-talet. Vissa arter har minskat, medan andra har ökat kraftigt som till exempel trana och sångsvan, säger Johan Månsson, viltexpert vid Grimsö forskningsstation och som forskar om gäss och andra stora fåglar.</p>

<p>Det är svårt att få till någon förändring av listorna i EU:s fågeldirektiv, trots att en del fågelarter numera behöver mer skydd och andra mindre skydd. </p>

<p>– Det olyckliga med så tröga förvaltningssystem är att naturvårdsinsatserna kan bli felriktade och att man faktiskt satsar resurser på ”fel” arter, säger Johan Månsson.</p>

<p>– Men det görs inte mycket för att ändra i direktivet. Olika lobbyorganisationer, som jägargrupper och ornitologföreningar, är rädda för vad ändringar skulle medföra. Det finns en rädsla för att man skulle öppna "Pandoras ask", säger Johan Månsson. </p>

<p>Eftersom fåglarna är fredade måste lantbrukare som har problem begära skyddsjakt hos länsstyrelsen, vilket medges allt oftare, enligt Johan Månsson. </p>

<p>– Men det är alltid i sista hand och likväl måste ett antal villkor uppfyllas innan det kan bli aktuellt. Till exempel att försöka skrämma bort fåglarna.</p>

<p>Johan Månsson understryker att det är viktigt med naturvårdssatsningar för att gynna det vilda fågellivet, utan att skadorna i jordbruket ökar. Grimsö forskningsstation arbetar också med flera forskningsprojekt på området. Bland annat utvärderas kopplingen mellan antalet fåglar och skador. Forskarna undersöker också vad som fungerar bäst för att skrämma bort fåglar från jordbruksmark i Sverige. </p>

<p>För vissa arter finns ett samband mellan skador och antal fåglar på nationell nivå. Preliminära resultat visar också att en kombination av skyddsjakt, skrämsel och avledningsåkrar kan minska antalet fåglar på fält som är känsliga för skador.</p>

Tranor ökar i antal och orsakar skador i potatis- och spannmålsodlingar.

<p class="linkBlock">LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/forskare-vill-styra-gassen-for-att-minska-skadorna/">Övervintrande gäss kostar miljoner</a></p>

<h3>Tranor och vissa gåsarter ökar - medan andra fåglar minskar i odlingslandskapet</h3><p>Stora fåglar som sångsvan, grågås och trana ökar stadigt i Sverige. Medan vissa andra gåsarter, som till exempel bläsand minskar. </p><p>I jordbrukslandskapet i stort minskar flera fågelarter i antal.  Till dessa hör bland annat tofsvipa, sånglärka och stare. Dessa fågelarter drabbas bland annat av att lantbruk läggs ned i skogslandskapen. </p><p>Källa: Sveriges Ornitologiska Förening i samarbete med Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet och ArtDatabanken vid SLU.</p><h3>Tranornas utveckling i Sverige</h3><p>2012 uppskattades populationen till 30 000 par </p><p>1971 uppskattades populationen till 11 000 par</p><p>Källa: Ottoson mfl 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. Utgiven av SOF</p><h3>Fågeldirektivet </h3><p>Fågeldirektivet handlar om alla fågelarter som lever naturligt inom eu-medlemsstaterna. Det innehåller regler om skydd, skötsel, förvaltning och kontroll av fåglarna. </p><p>Direktivet är införlivat i den svenska lagstiftningen och påverkar bland annat artskyddsförordningen, jaktlagen och skogsvårdslagen. </p><p>Fågeldirektivet heter egentligen rådets direktiv 1979/409/EEG om bevarande av vilda fåglar</p><p>Källa: Länsstyrelsen</p>

<p class="linkBlock">LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/forskare-vill-styra-gassen-for-att-minska-skadorna/">Övervintrande gäss kostar miljoner </a></p><p class="linkBlock">LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/problem-med-stora-faglar-aven-i-varmland/">Problemen med stora fåglar sprider sig</a></p>

<p>Föråldrad EU-lagstiftning gör att tranor, sångsvanar och vitkindade gäss är totalt fredade, trots att de ökat kraftigt i antal i Europa. Dessutom går det trögt med att ändra i fågeldirektivet. "Man vill inte öppna Pandoras ask", säger en fågelforskare.</p>

EU-lagstiftning från 1970-talet får konsekvenser. Fågelforskare: "Görs inte mycket för att förändra"