facebooktwittermail d

Få svenska kycklingar drabbas av campylobacter

Jämfört med andra europeiska länder så har få konventionellt uppfödda svenska kycklingar campylobacter. Det svarar ATL:s expert på en läsarfråga om hur stor förekomsten av campylobacter är i Sverige.

Mattias Norrby

Jag är en trogen läsare av frågespalten och nu är det dags för mig att ställa en fråga. Jag har följt flera nyheter om fall av campylobacter i kycklingkött under senaste tiden. Har vi en stor förekomst av detta i Sverige? Finns det forskning kring hur fall av campylobacter bättre kan förebyggas i de olika leden från djuruppfödning till tallriken? Undrar Anita Eriksson

Hej Anita! Tack för dina aktuella frågor. Vi vände oss till Ingrid Hansson, docent i Veterinärmedicinsk bakteriologi vid SLU som under en längre tid forskat om åtgärder för att minska andelen kycklingar med campylobacter i Sverige. Så här svarar hon:

”Den senaste tidens skriverier om campylobacter hos kycklingar och människor beror på att det är en stor säsongsvariation vad gäller förekomsten av campylobacter, med en kraftig ökning under sommarperioden. Detta är inget unikt varken för 2022 eller för Sverige, utan denna säsongsvariation har alltid förekommit både hos kyckling och människor i Sverige och även andra länder med liknande klimat. Orsaken till denna säsongsvariation är att campylobacter trivs bättre i värme och fukt.

Vi har gjort en hel del forskning i Sverige. Vi har även presenterat resultaten för kycklinguppfödarna och beskrivit hur de kan göra för att hindra att kycklingarna får campylobacter. De kan till exempel se till att ha bra och effektiva hygienbarriärer, byta kläder och skor innan man går in till kycklingarna, hindra att flugor kommer in i kycklinghusen, slakta hela kycklingflocken samtidigt, samt motverka bildningen av biofilm i vattenledningar. Det svåra är att orsaken till att kycklingarna får campylobacter varierar mellan olika besättningar, så man måste titta på varje enskild besättning för att kunna föreslå specifika åtgärder för att hindra överföring av campylobacter till kycklingarna. Jag vill också lyfta att det är väldigt viktigt hur konsumenten hanterar kycklingen i köket. De flesta är nog medvetna om att man inte ska äta blodigt kycklingkött men man tänker kanske inte på att det finns minst lika mycket campylobacter i köttsaften som i köttet och köttsaften kan lätt överföras till livsmedel som inte ska upphettas.

Få konventionellt uppfödda svenska kycklingar har campylobacter jämfört med kycklingar i andra europeiska länder. Under 2020 kunde campylobacter påvisas hos mindre än 5 procent av de svenska kycklingflockarna, medan bland de 16 länder som rapporterade sina resultat till EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) påvisades campylobacter hos 25 procent av flockarna. Det gjordes en baslinje studie avseende campylobacter hos kyckling i Europa 2008. I den studien påvisades campylobacter från 13 procent av de svenska kycklingflockarna medan bland de 27 länder som rapporterade sina resultat påvisades campylobacter hos cirka 71 procent av flockarna.”

Mattias Norrby

Forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Anna Törnfelt och Sandra Posse, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Gotland respektive Västra, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: Ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: Skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: Juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: Lantbruksfragan@atl.nu

Läs mer:

Här hittar du alla frågor under avdelningen Fråga experten