Hans Dahlgren

Nyligen släpptes nio ettårsston, tillsammans med en äldre ”nanny”, ut på bete på nästan 40 hektar mark på Brösarps backar i östra Skåne. Terrängen är väldigt kuperad, vilket anses gynna unga hästars styrka och deras hållbarhet som tävlingshästar.

Ettåringar. Det totalt nio blivande hopp- och dressyrhästar som i sommar går bland kullarna på Brösarps backar. Med sig har de en äldre häst som ”nanny”.

Syftet är att på ett vetenskapligt sätt kunna visa om det stämmer, därför finns också en referensgrupp av unghästar som i sommar betar på plan mark på Bollerups Lantbruksinstitut.

Hästarna i Brösarp är blivande tävlingshästar, sannolikt på internationell nivå, och kan inbringa stora pengar vid försäljning. Därför vill man så klart att de ska kunna tävla aktivt så länge som möjligt.

– Det är stora prispengar de här hästarna ska rida in. Håller de åtta år i sporten istället för fyra så är det väldigt stor skillnad, säger Pia Petersson, verksamhetsledare på Hästen i Skåne som driver projektet.

Pia Petersson, Hästen i Skåne, tror att naturbete skulle kunna bli en ny typ av export.

I flera hästtäta områden i Europa är det brist på naturbetesmark med den kuperade terräng som finns på många ställen i Sverige. Sedan projektet blev känt i hästkretsar i övriga Europa har man därför börjat få frågor från uppfödare i andra länder om att skicka hästar på bete i Sverige.

– Det är ett stort intresse från ryttare och uppfödare ute i Europa. Vi hoppas det ska locka holländska, belgiska och tyska uppfödare att skicka sina hästar till Sverige för att gå på stora naturbeten.

<h3>Hoppas på ökad andningskapacitet</h3>

Den vetenskapliga delen av projektet sköts av forskare från SLU. Innan hästarna släpptes ut mättes bland annat mankhöjd, benstruktur, vikter och hull. Samma sak ska göras när hästarna tas in i höst för att se hur de utvecklats.

– Förhoppningsvis ska det kunna bli en uppföljning så vi kan följa de här hästarna för att se hur de blir som färdiga tävlingshästar, säger Hanna Sassner, forskare på SLU i Alnarp.

Forskning. ”Vi tycker det är intressant att ha mera lösdrift när det gäller hästhållning”, säger forskaren Hanna Sassner från SLU i Alnarp.

Jonas Holmberg driver tre ridskolor i södra Skåne och har också tävlingshästar och avel. Tre av hans ettåringar och den vuxna hästen är med i projektet. Han är övertygad om att det blir skillnad jämfört med om de hade betat på slätten i Vellinge.

– En häst som får klättra, gå upp och ner i backar, utvecklar sin muskelmassa. Även lungor och andningskapacitet kommer att bli bättre.

Alla hästar är utrustade med en grimma med en nyutvecklad sensorenhet från svenska Hoofstep. Den registrerar gps-position, hästens rörelseaktivitet, ätvanor och hälsa. Hästarnas ägare kan också i en app följa sin egen häst i realtid.

För Hästen i Skåne ser man att naturbete skulle kunna bli en ny typ av export, som skapar affärsmöjligheter och arbete på landsbygden.

– Det skulle absolut kunna bli affärsmöjligheter, säger Pia Petersson.

Hur långt borta tror du en sådan verksamhet är?

– Jag tror den borde vara runt hörnet, faktiskt.

Uppkopplade. Madeleine Entin sätter fast grimman med sensorn på hästarna. Det är också hon som ska sköta tillsynen i sommar.

I det Leader-finansierade tvååriga projektet ska man se hur hästar på bete i kuperad terräng utvecklas jämfört med de som går på plan mark.

I ett forskningsprojekt i Skåne tittar man på hur unghästar utvecklas av att beta i kuperad terräng. Projektet har fått internationell uppmärksamhet och andra länder vill skicka blivande tävlingshästar på sommarbete i den svenska naturen.

Kuperat naturbete för unghästar kan vara en svensk affärsmöjlighet.

Backigt naturbete lockar utländskt intresse

Arbetsliv

Ett forskningsprojekt i Skåne undersöker hur unghästar utvecklas av att beta i kuperad terräng. Projektet har fått internationell uppmärksamhet och andra länder vill skicka blivande tävlingshästar på sommarbete i den svenska naturen.