Anders Kristensson

Clas Fries,skogsskötselspecialist,  Skogsstyrelsen

large_1637935455973.jpeg

medium_1637935455973.jpeg

small_1637935455973.jpeg

thumbnail_1637935455973.jpeg

1637935455973.jpeg

– Det finns inga självklara sätt att sköta törskateskadad skog eftersom kunskap och erfarenhet till stor del saknas. Skogsstyrelsens rekommendationer är ett första steg att ta för att säkra återväxt i skadad skog och att hindra spridning av svampen, säger skogsskötselspecialist Clas Fries på Skogsstyrelsen.

En serie skötselförsök har under senaste året anlagts av Skogforsk på olika platser runt om i norra Sverige för att testa olika röjnings– och gallringsmetoder. Målet är att göra det möjligt att ge mer precisa råd beroende på beståndets förutsättningar.– Hur bestånd med törskate ska skötas beror på hur skadorna utvecklas över tid och den kunskapen saknas i dag. I skötselförsöken har en mängd träd märkts för att på individnivå studera förloppet, säger han.<h2>Snabbare med screeningteknik</h2>Långsiktigt pågår flera forskningsprojekt inriktade på att förebygga skador med mer resistent plantmaterial och med mer varierade skogar. Med screeningteknik kan det bli möjligt att snabbt sortera fram plantmaterial med relativt hög motståndskraft mot törskate, något som i det ordinarie förädlingsarbetet tar omkring 20 år.– Ungskog med mycket törskate är bäst att i första hand röja med målet att skapa blandskog för att säkra någon form av framtida bestånd, förklarar Clas Fries.Rådet är att spara björk och gran och röja bort alla skadade tallar. Lämna även björk och gran som står nära ännu friska tallar som säkerhet, annars kan bestånden bli glesa om tallen dör. Eftersom skador är svåra att upptäcka och nya tillkommer är uppföljning viktigt för att se hur skadebilden utvecklas. Röj ytterligare en gång några år senare.På ren tallhed med få självföryngrade andra trädslag blir det problematiskt.– Anlitar man entreprenör till röjning och gallring är det viktigt att försäkra sig om att den har kunskap om törskateanpassad skötsel. Det finns exempel på många dåligt utförda röjningar där det mesta av björk och gran röjts bort och tallar med törskate står kvar, berättar han.

large_1637935476391.jpeg

medium_1637935476391.jpeg

small_1637935476391.jpeg

thumbnail_1637935476391.jpeg

1637935476391.jpeg

<h2>Snitsling underlättar</h2>Det finns exempel på att träd i gallringsskog övervunnit törskaten eller kan leva bra länge med skador så det kan finnas skäl att lämna även angripna träd, men kunskapen om det är dålig. Om man snitslar skadade träd underlättar det för maskinföraren som ser träden bara från ett håll.Är skadorna omfattande i ett bestånd kan en tidig avverkning av beståndet godkännas av Skogsstyrelsen.– SLU håller på med en ekonomisk analys av när i tiden en förtida avverkning blir optimal ekonomiskt. Skadad tall fortsätter att växa men långsammare. Blir allt för stor andel träd drabbade blir volymutvecklingen i ett bestånd till slut negativ, förklarar Clas.Vid slutavverkning ska tallar som uppnått kvalitetsnivån naturvärdesträd lämnas även i områden med mycket törskate. Där ska tallar med törskate som ännu inte utvecklats till naturvärdesträd avverkas eller lämnas som högstubbar.&nbsp;– Vid nyplantering finns alternativa trädslag som man bör överväga om törskate finns i området. Skaffa kunskap om skadeläget i området, råder Clas Fries.

<h3>Törskate</h3>En rostsvamp som funnits länge i Sverige men som först de senaste tre decennierna har ökat och successivt spridit sig i norra Sverige. Två sorters törskate finns, en som värdväxlar med skogskovall och en annan som sprider sig direkt från tall till tall. Sporerna tar sig in via barrens klyvöppningar och tidiga tecken är döda barr, små utbuktningar på kvistar och i ett senare stadium deformering av stammen som blir hopknipen. Näringstransporten stryps successivt och till slut dör tallen.Både unga och äldre träd angrips.Runt 100 000 hektar ungskog är skadad av törskate, älgskador och andra svampangrepp. I Jämtland, Väster– och Norrbotten räknar man att skadorna kommer att leda till en minskning av skogstillväxten inom tre decennier med 7 miljoner kubikmeter om året. Uppgift om areal skadad gallringsskog finns inte.

Riskerna med tall har ökat under senare år i hela Norrland. Älgskador är fortfarande det största problemet i ungskogen, men skador av törskatesvamp får varje år allt större betydelse.

"Det finns inga självklara sätt att sköta törskateskadad skog", säger Clas Fries på Skogsstyrelsen.

Experten: Skapa blandskog för att säkra framtida bestånd

Skog

"Det finns inga självklara sätt att sköta törskateskadad skog eftersom kunskap och erfarenhet till stor del saknas. Skogsstyrelsens rekommendationer är ett första steg att ta för att säkra återväxt i skadad skog och att hindra spridning av svampen", säger skogsskötselspecialist Clas Fries på Skogsstyrelsen.