facebooktwittermail d

”EU:s skogsstrategi kommer att stå Sverige dyrt”

Vad händer om EU börjar bestämma över den svenska skogen? Jobb i skogsnäringen och det svenska klimatarbetet skulle drabbas hårt om EU:s skogsstrategi blir verklighet, skriver Anders Sundström, ordförande i Balanskommissionen och före detta minister (S) i en debattartikel.

Snöbeklädd skog
Den svenska skogen är inte bara en källa till rekreation och biologisk mångfald utan också central i den gröna omställningen, skriver Anders Sundström. FOTO: MATTIAS FREDRIKSSON/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Vid årsskiftet tillträder Sverige som ordförandeland i EU. Det sker i en utmanande tid.

Det saknas inte uppgifter att lösa för unionen. Mycket görs nu rätt – som stödet till Ukraina och samarbete kring nya energilösningar. Men det pågår också mycket som är direkt kontraproduktivt för Europas – och Sveriges – klimatarbete och gröna industrialisering.

Flera regulatoriska processer inom EU (Green Deal, EU:s skogsstrategi, RED II, LULUCF med mera) syftar till att bevara mer skog och att begränsa markanvändning inom EU. Om allt går igenom kommer det att förändra svenskt skogs- och lantbruk i grunden.

EU:s ambition må ha goda föresatser, som att minska utsläppen och bevara den biologisk mångfalden. Balanskommissionen ser emellertid med oro på att medlemsländernas unika förutsättningar har tappats bort längs vägen, och få länder är så beroende av en hållbar skogsindustri som Sverige.

Den svenska skogen är inte bara en källa till rekreation och biologisk mångfald utan också central i den gröna omställningen. År 2020 bidrog svensk skogsnäring genom att direkt eller indirekt få bort 93 miljoner ton koldioxid från atmosfären.

Skogens klimatkraft kommer både ur möjligheten att ersätta fossila produkter, i allt från förpackningar till byggmaterial och biomassa i energisystemet, men också ur att växande skog tar upp CO2. Men i EU är synen att skogen i huvudsak ska stå orörd - som en kolsänka. Förståelsen för den svenska modellen – att både skydda stora arealer och att avverka på ett hållbart sätt – är minimal i Bryssel.

I en ny rapport som Balanskommissionen låtit beställa framkommer en dyster bild för svensk skogs framtid om EU-förslagen blir verklighet. Rapporten visar på åtskilliga miljarder i samhällsekonomiska förluster om inte skogsstrategin anpassas för Sveriges speciella förutsättningar.

Rapporten, baserad på körningar i skogsplaneringssystemet HEUREKA och med Riksskogstaxeringsdata som bas, visar på förluster om 10 miljarder per år för skogsägarna, cirka 30 miljarder kronor för industrin och för Sverige som samhälle skulle förlusterna uppgå till cirka 24 miljarder konor per år.

Arbetstillfällena i skogen väntas minska rejält. Sågverk kommer behöva läggas ned i stor omfattning och regleringarna kan bli dödsstöten för äldre massaindustrin.

De minskade avverkningarna gör att mindre koldioxid kan bindas i byggnader och fasta trämaterial. Vår möjlighet att substituera material som plast, betong, stål, med mera minskar drastiskt. Hela den svenska energibalansen riskerar att försämras med minskade möjligheter att producera värme och el i kraftvärmesektorn, som till stor del körs på restprodukter från skogsbruket.

Ansvaret ligger nu på regeringen. Vägvalet är tydligt – ska svensk skog enbart vara en kolsänka eller vara en central del av den gröna omställningen?

Sverige, delvis bakbundna av ordförandeskapet, måste mobilisera andra länder med aktiva skogsbruk, och så snart vi släppt klubban med full kraft motverka de regleringar som annars kommer att välla in över Sverige, med irreparabla skador på glesbygdsnäringar, energisystem och grön omställning.  

Anders Sundström
Ordförande Balanskommissionen