d
Debatt26 januari 2022Kommentera

EU:s regelverk för GMO är förlegat

Om vi inte EU godtar modern teknik hamnar vi på efterkälken globalt, skriver Jessica Polfjärd. 

SW Seed, bitar av raps i petriskålar.
Växtförädlingen behöver nya verktyg för att göra snabba framsteg. FOTO: JENNY LEYMAN/SCANPIX/SYDSVENSKAN

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge. Det är måhända ett fint ordspråk men inte giltigt i praktiken.

I Europa har vi väntat alldeles för länge på en uppdatering av det gemensamma regelverket för genmodifierade organismer (GMO), lagstiftning som är över två decennier gammalt. Vetenskap och forskning till trots har vi väntat så länge att Europa riskerar hamna på efterkälken jämfört med resten av världen.

EU-kommissionen har signalerat att regelverket kommer ses över under 2022, nu måste politiker som tror på vetenskap se till att uppdateringen blir så innovationsvänlig som möjligt.

GMO är en effektiv metod för växtförädling, någonting som människan såväl medvetet som omedvetet har sysslat med sedan urminnes tider. Med modern teknik kan vi till exempel utveckla grödor som är mer resistenta mot sjukdomar och skadedjur, eller grödor som klarar av extremväder så som torka och översvämningar. Med bättre grödor står vi bättre rustade för framtiden och vi kan minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Hög avkastning med en liten miljöpåverkan är fördelaktigt för såväl jordbruket som klimatet.

EU:s regelverk för GMO är förlegat. Givet den tekniska utvecklingen inom växtförädling sedan dess är det uppenbart att förändringar måste ske, inte minst tack vare genombrott som den så kallade gensaxen, Crispr, vars användning nu riskerar att bromsas under rådande regelverk.

Vi kan inte låta förlegade uppfattningar styra våra tekniska regelverk. Vi måste ha tilltro på forskning och innovation och lita på experterna.

Genmodifierade grödor produceras i flera olika delar av världen och både odling och handel med genetiskt modifierade grödor ökar på världsmarknaden. Tyvärr har EU inte tillåtit odling av genmodifierade växter inom unionen, detta trots att EU:s expertmyndigheter gång på gång fastslår att grödorna inte är farligare än sina konventionella motsvarigheter.

Syftet med regelverket var ursprungligen att gå varsamt fram och inte hasta fram nya tekniker som kunde vara farliga för människan eller miljön. Det har gått tjugo år sedan dess och det har bedrivits mycket forskning på såväl hur säkra grödorna är som utveckling av nya tekniker. Resultatet är att vi nu har lagstiftning som i stället för att skydda människa och miljö förhindrar teknisk utveckling.

Om vi inte uppdaterar vårt regelverk så kommer vi hamna på efterkälken globalt. Moderaterna har tagit ansvar i frågan och gång efter annan påpekat behovet av ett regelverk för GMO som baseras på forskning och som ser till grödornas egenskaper och fördelar. Vi arbetar för ett regelverk som främjar hälsa och miljö och vi vill att Europa ska vara en attraktiv plats för att bedriva forskning och utveckling. Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet har chansen att ta på sig ledartröjan, det är en chans vi måste ta.

Jessica Polfjärd (M)

Europaparlamentariker

Vad tycker du om artikeln

Logga in för att reagera på artikeln

Var med i diskussionen

Dela med dig av dina tankar och diskutera med andra läsare.

Kommentarer

Genom att kommentera godkänner du våra communityregler.

Vad tycker du? Skicka din debattartikel till debatt@atl.nu.


PolitikEu-politikGenteknik